Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Carl Silfverstolpe, död, af Th. W-n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl Silfverstolpe
†
Carl Gudmund Uno Silfverstolpe föddes i Stockholm
den 31 Mars 1840. Han tillhörde ej någon af de
grenar af ätten Silfverstolpe, hvilkas medlemmar,
såsom en Axel Gabriel, en Fredrik Samuel, en Gustaf
Abraham, en Gudmund Leonhard, kastat en literär och
konstnärlig glans öfver namnet, utan hans förfäder
hade beklädt högre militära poster. Hans fader
David Ludvig, som vid sonens födelse var major vid
Lifregementets dragonkår och öfverste i armén samt
sedermera avancerade till generalbefälhafvare och
generallöjtnant, chef för Stuteriöfverstyrelsen och
kansler för krigsakademien, hade likväl en kort tid,
efter aflagd kansliexamen, tillhört den civila
banan vid sidan af den militära. Genom sin moder,
finska friherrinnan Johanna Sofia Fredrika von
Troil, en sondotter af den bekante ärkebiskop Samuel
Troilius, hade Carl Silfverstolpe emellertid ett lärdt
påbrå. Under hans skolgång i Stockholms Lyceum fingo
hans literära anlag väckelse och näring genom umgänge
med begåfvade kamrater, en Snoilsky m. fl., hvilka
i en förtrolig krets, »Fratres amicitiæ veræ»,
samlades af gemensam kärlek till böcker och framträdde
med förstlingarna af sina ingifvelser. Silfverstolpe
blef 1859 student i Upsala. Följande faderns exempel
ingick han (s. å.) vid Lifregementets dragonkår,
der han (1861) blef underlöjtnant, aflade (1863)
kansliexamen och beträdde (1867), såsom e. o. kanslist
i Finansdepartementets expedition och e. o. amanuens
i Riksarkivet, den civila tjenstemannabanan. I motsats
till fadern lemnade han snart (1870) krigstjensten,
hugnades i sammanhang dermed med kammarherretitel
och egnade sig sedermera uteslutande åt literaturen
och Riksarkivet. I nämnda embetsverk befordrades
han 1874 till andre amanuens, 1877 till amanuens och
först nära tjugo år derefter, på grund af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:11:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pht/1899/0153.html
