Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Kristina, af K. F. W-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
des notes. (Paris 1899, XXVIII+ 514 p.+ afbildningar
af Kristina och Azzolino, samt fascimile af hennes
handstil 1656).
Kristina hade i sitt testamente ålagt sina
sekreterare, att till hennes arftagare aflemna alla
skrifvelser angående hennes rättigheter, anspråk
och finansiella intressen; öfriga i hennes kansli
befintliga papper skulle uppbrännas. I kansliet funnos
väl endast officiella handlingar, enär Kristina sjelf
förvarade privata och hemliga sådana, hvilka, liksom
de förenämnda, tillföllo hennes universalarfvinge
kardinal Azzolino, för hvilken hon hyst oinskränkt
förtroende och följaktligen ansåg pålitlig beträffande
arkivets öde.
Kristina afled den 19 april 1689 ocn Azzolino,
som redan då var sjuk, den 8 juni samma år, sedan
han ungefär 1 1/2 månad förut emottagit Kristinas
papper. Under denna tid sysslade han med förstöringen
af handskrifter och medhann undanrödjandet af intima
dokument samt en god del af andra dylika från
första perioden af Kristinas vistelse i Rom. Men
hans frånfälle räddade återstoden och deribland
den brefföljd, som nu af friherre Bildt på ett
förtjenstfullt sätt utgifvits med tillstånd af
innehafvaren, markis P. Azzolino i Florens.
I sitt företal till brefsamlingen anmärker
utgifvaren, att de olika omdömen, som i tryck
förekommit om Kristina, hafva endast relativt
värde, enär resp. författare icke haft tillgång
till de samlingar af handskrifter kardinal Azzolino
efterlemnade. Arckenholtz’ kända samlingsverk rörande
Kristina finner friherre Bildt visserligen hafva
varit nyttigt och nödvändigt för historieskrifvare att
anlita, men han framlägger bevis på, att Arckenholtz,
utom det att han daterat oriktigt, delvis förändrat
ordalydelsen af de af Kristina skrifna bref,
han meddelat. Samma anmärkning mot Arckenholtz
framstälde redan Ebbe Samuel Bring, då han 1832 i Lund
utgaf »Bref och handlingar hörande till drottning
Christinas historia, efter originalerna». Dylikt
välment bedrägeri till förbättrande af andras
framställningssätt har egt rum ända till vår tid,
men måste anses högst obehörigt. Att, såsom i nu
ifrågavarande publikation skett i enlighet med
förläggarens önskan, modernisera stafningssättet,
är deremot försvarligt, då man därigenom kan påräkna
en vidsträcktare läsekrets än annars. För utgifvaren
har nog moderniseringen medfört mycket besvär.
Friherre Bildt är icke utgifvare i vanlig mening, utan
har med denna egenskap förenat den af författare. Han
har nemligea på 148 sidor, med anlitande af delvis
förut obegagnade källor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
