Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografisk litteratur: Lehrbuch der gesammten wissenschaftlichen Genealogie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Biografisk litteratur.
Lehrbuch der gesammten wissenschaftlichen Genealogie.
Stammbaum und Ahnentafel in ihrer geschichtlichen, sociologischen
und naturwissenschaftlichen Bedeutung, von Dr. Ottokar Lorenz,
Professor der Geschichte. IX + 489 S. Berlin, Verlag von Wilhelm Hertz
(Bessersche Buchhandlung) 1898. (Pris 9 Mark).
I detta, om ganska stor grundlighet och lärdom
vitnande arbete, hvaraf en kort redogörelse måhända
är af intresse för denna tidskrifts läsare, erinras
till en början i företalet, hurusom för mer än hundra
år sedan Gatterer i Göttingen skrifvit en lärobok i
genealogi, men att sedermera, frånsedt några artiklar
i encyclopedier och anvisningar för praktiska
familjehistoriska studier, detta ämne icke varit
föremål för systematisk behandling. Ämnet behandlas
nu af förf. under följande fyra hufvudafdelningar:
genealogien som vetenskap;
läran om stamträdet;
anträdet;
fortplantning och ärftlighet: problem.
Öfverallt där, hvarest bland menniskor erinran om
bortgångna menniskor bevarat sig, är ett genealogiskt
medvetande for handen, och därför kunde äfven Gatterer
uppställa den satsen: »genealogi fans tidigare bland
menniskorna än historia». Genealogien är, säger
förf., i sin ursprungligaste mening vetenskapen om
släktets fortplantning i dess individuella yttringar,
samt erhåller sitt fulla innehåll och sin egentliga
prägel genom iakttagande af den till sin födsel
och härstamning kända menniskan själf, hvilken
i afseende å sina fysiska, andliga och sociala
egenskaper undergår en rad af förändringar. I denna
definition ligger också den af förf. framhållna
indelningen af genealogien i formel eller sådan, som
afhandlar framställningen af ett antal menniskors
släktskapsförhållanden i olika led, således hvad
som i vanliga fall är föremål för släktforskning,
samt i sådan, som inlåter sig i närmare beskrifning
af släktledens och menniskornas olika egenskaper
i fysiskt, andligt och socialt hänseende. Sålunda
utvidgad, kommer genealogien att mer eller mindre nära
beröra gränserna för åtskilliga andra vetenskaper;
och förf. ingår på en ganska utförlig undersökning
af genealogiens betydelse såsom hjälpvetenskap
till historien, stats- och samhällsläran,
rättsvetenskapen, statistiken, zoologien, fysiologien,
psykologien och psykiatrien. Denna undersökning
leder till det uttalande, att de band, som förena
genealogien med största delen af alla historiens och
naturvetenskapernas områden, äro så mångfaldiga, att
genealogiens studium med allt skäl kan antagas komma
att i den närmaste tiden utomordentligt utvecklas
och utvidgas.
De båda genealogiska grundformerna äro anträdet och
stamträdet eller stamtaflan. Den förra innefattar de
förfäder, hvilkas afkomlingar tillsammantagna bestämma
en viss individs tillvaro, den senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
