Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre biografiska meddelanden: Fru Karin Pedersdotter Utter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flere kontokuranter och deribland med bröderna
Herman och Joachim Wibling. Dervid är att märka,
att den förre kallas svåger Herman Wibling men den
sednare endast Joachim Wibling ehuru han ju var
närmare besvågrad. Detta synes bestyrka antagandet,
att Henrik Kruses hustru Katharina Utter var densamma,
som sedan äktade Arved Larsson, ty härigenom blef ju
Helena Kruse halfsyster med Lars Arvedsson och han
hade således skäl att kalla Herman Wibling svåger. Han
synes äfven vilja framhålla detta svågerskap, hvaremot
han då tyckte, att samma förvandtskap med Joachim,
som äktat hans syster Ingeborg, vore allom kunnigt. Vi
må dervid ihågkomma, att på den tiden hustrurna alltid
begagnade sina egna slägtnamn.
Uti de verser, som till Fru Karin Pedersdotter
Utters begrafning 1678 trycktes i Stockholm (i
Kongl. Bibliotheket) förekommer å första sidan bland
annat, att hon efterlemnade afkomlingar intill 4:de
led till ett antal af 74.
Den stamtafla, som å Riddarhuset upptager den
gemensamma härstamningen från Arved Larsson och
Katarina Utter af ätterna Lagerheim och Weidenhielm
upptager endast 5 barn och 2 barnbarn men genom
sednare forskningar hafva barnbarnens antal ökats
till 22 samt i barnbarnsbarn födt före 1678. Om man
också antager, att de två barn, en son och en dotter,
om hvilkas afkomma uppgifter saknas, haft en talrik
sådan, torde denna dock ej räcka att fylla, hvad som
brister i talet 74; först när man dertill lägger barn
och barnbarn efter Herman Wibling och Helena Kruse,
hvaraf de förra voro 15, synes ifrågavarande uppgift
mera trovärdig.
Angående giftermålet med Henrik Eriksson saknas alla
uppgifter om barn, hvaremot ordningsföljden emellan
de olika äktenskapen icke är tvifvelaktig. Uti den
ofvan omnämnde processen förekommer ett bref, deri
fru Karin kallas »Henrik Erikssons», troligen emedan
deri anspelas på penningetransaktioner, som redan
börjat under denne mans lifstid.
Att Arvid Larsson, som först varit bosatt i Kalmar och
der drifvit handel samt äfven der sannolikt ingått
sitt gifte och först omkring 10 år derefter flyttat
från orten, varit af Kalmar- eller Smålands-släkt,
synes sannolikare, än att han varit östgöte. Att
han några år efter sin flyttning (10 år?) 1644 blef
borgmästare i Söderköping torde, om nationaliteten
dervid spelade någon roll, snarare kunna tillskrifvas
hans hustru, som var född der i provinsen. Ett
ytterligare stöd för detta antagande ligger deri,
att två hans sonsöner, som valde krigareyrket,
började sin befälsbana vid Kalmar regemente. Om
båda finnes i detta regementes rullor infördt, att
de värfvats från Gardet till underofficerare. Att
de först togo värfning vid gardet, berodde väl på,
att de då voro bosatte i Stockholm och der sökte sin
första utbildning, och var detta kanske en vanlig
väg för den tidens officerare.
E. L-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
