Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur: Släkten Thomæus (Thomée, Thomé och Adelsköld) - Personhistorisk litteratur: Ur svenska herrgårdsarkiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talaren, tillhörde släkten såsom »naturlig» afkomling, och ifrågavarande
släktboks förf. tillhör ock släktens litterata grupp.
I slutet meddelas förteckning öfver personer som bära släktens namn
men äro för släkten främmande.
Å sid. 7 och 80 bör namnet Federleg rättas till Federley. Å sid.
83 bör 1570 rättas till 1670.
Det bifogade namnregistret upptager icke alla i genealogierna och
biografierna nämnda personer. Förf. lär vara sinnad att af hjälpa denna
brist genom att upprätta fullständigt register.
Det porträttgalleri som åtföljer släktboken höjer publikationens
värde. Särskildt intressant är porträttet af Jöran Jakob Thomæus.
K. F. W-r.
Ur svenska herrgårdsarkiv. Bilder från karolinska tiden och
frihetstiden af Sigrid Leijonhufvud. P. A. Norstedt & Söners förlag.
256 sid.
Man kan säga att den art skriftställeri, som representeras af ofvan
anförda arbete egentligen först infördes i vår litteratur af d:r Ellen
Fries, som med sina, uteslutande på originaldokument och brefsamlingar
grundade, Teckningar ur svenska adelns familjelif lät oss få en
inblick i våra förfäders dagliga lif på de gamla slotten. Visserligen
har t. ex. Barfod lämnat intressanta skildringar rörande skånska adeln,
men hans framställningar hvila mera på anekdoter, som fortplantats
från den ena generationen till den andra, Ellen Fries däremot, som
under forskningar för vidlyftigare historiska arbeten kommit att blicka
in i familjearkivens gömmor, nöjde sig ej med anekdoter som underlag,
hon öste ur brefsamlingar och dagböcker och lämnade oss i en
angenäm form mycket värdefulla kulturbilder. Vid sin död hade hon
ej fullt hunnit afsluta en ny del sådana bilder hvarföre arbetet därmed
öfvertogs af fil. kandidaten Sigrid Leijonhufvud, som nu själf framträder
med en volym, i hvilken hon sammanfört en del berättelser af liknande
innehåll.
Dessa bilder inledas med Vid stormens utbrott, en synnerligen tilltalande framställning af kanslipresidenten grefve Bengt Oxenstiernas
familjelif under de senare åren af 1600- och början af 1700-talet, med
många intressanta drag ur Stockholmslifvet, hämtade till största delen
ur Cath. Charlotta Oxenstiernas bref till olika personer bl. a. till svågern,
den ryktbare Magnus Stenbock.
Känslig är en skiss, som af förf. kallas Ett afsked. Den lämnar
en bild från ett dödsläger, nämligen hoffröken Märtha Torstenssons.
Det är äfven ur Charlotta Oxenstiernas bref denna gripande episod
hämtats.
Nästa uppsats, En gammal visbok är af mindre intresse, däremot
lämnar Mårten Lilliehöök en i det hela rätt karakteristisk och sympatisk
bild af svensken i de högre klasserna under 1700-talets förra
hälft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
