Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bese-ätten, af K. H. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
henne uppenbarat många deras domar och samvets
skipelse, som med henne voro, och hon visste förenämde
Sten vara världslig, sade hon till honom: Min kära
son, gärna såge jag, att du med god vilja åstundade
komma till himmelriket. Han svarade: Nej fru, jag
vill lefva, och beder hällre långt lif och för mig
och min släkt säll framgång. Hon svarade och sade:
Gud gifve dig sin nåd och fullkomne sin vilja med
dig, hvilket ock så hände. Han for hem efter Sancta
Birgittas död och fäste sig en rik jungfru och världen
gick honom alltid med, och han vardt, som han bad,
en åldrig man hafvande värdslig framgång ut i döden,
och desslikes må nu hans släkt och afföda än yttermer
förökas och mäktig varda, om Gud täckes att fru
Gunillas barn måga lefva.
Att fru Annas berättelse i någon mån stöder sig
på verkliga förhållanden finnes ej anledning att
betvifla, om ock Sten Bese ej anträffas i några
handlingar från Birgittas tid. Son till honom var
helt säkert Jönis Bese, som nämnes mellan åren 1397
och 1413. Förstnämnda år var han riddaren Sten
Bossons (Natt och Dag) sven och namnes sedermera
såsom häradshöfding i Östergötland. Hans hustru
hette Cecilia och var dotter till en Jönis Djäken,
som förekommer mellan åren 1369 och 1393. Såsom den
mäktige drotsen Bo Jonssons (Grip) fogde på Bjärkaholm
och sedermera äfven pä Gripsholm hade Jönis Djäken
lyckats samla ej ringa egendom samt hopköpte en
mängd gods i och kring Hiriksäter, nu Herrsäter,
i Värna socken i Östergötland, som han gjorde till
sin sätesgård. Hans enka Ingeborg Bengtsdotter bodde
därstädes ännu 1411, då hon gaf sin dotter Märeta
och hennes make Gertorn Olafsson (Krok) sin hälft i
gården Hyriksäter, i ersättning för allt hvad hon så
utomlands som inomlands kostat på hennes syskon. –
I sitt sigill förde Jönis Bise en snedbjelke belagd
med två pilspetsar. Han och hans hustrus grafsten i
Vadstena kloster visar däremot en sköld innehållande
en sparre och under denna två pilspetsar samt har
omskriften: Sub hac petra teguntur corpora Johannis
Bise et vxoris sue Cecilie Jönissadottir. Orate pro
eis. Till Vadstena kloster hade de 1413 gifvit gården
Hårketorp i Risinge socken.
Son till Jönis Bise var väpnaren välboren man Sten
Bese, som nämnes mellan åren 1425 och 1458. Äfven
han var i herretjänst. Han kallas nämligen 1442
herr Bengt Stenssons (Natt och Dag) ämbetsman på
Göksholm, och 1456 tjänstgör han såsom riddaren Bo
Stenssons underhäradshöfding i Bankekinds härad i
Östergötland. År 1445 skiftade han jord med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
