Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska talande vapen, af L. Fr. Läffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i flera andra fall gjort, men i detta fall möjligen
afsiktligt, på grund af kännedom om det rätta
vasavapnet. Men har målaren vändt om detta vapen,
kan han ha gjort detsamma med drottningens vapen. Och
Brenner kan sen ånyo ha vändt om äfven detta!
Å andra sidan är det kanske icke rätt sannolikt,
att konung Erik gifvit sin gemål till vapenbild månen
i nedan. Hvilketdera nu må vara riktigt i fråga om
halfmånens ställning, så står det i alla fall fast,
att drottning Karin Månsdotter såsom änka burit som
vapenbild i sin sköld en halfmåue.
Det har framställts allehanda förmodanden rörande
detta vapens tillkomst. Ahlqvist, Karin Månsdotter
s. 45, gissar, »att Karins vapen skulle påminna om
den himlakropp, som jämte planeten Mars härskade på
firmamentet i hennes födelsestund». Denna gissning
synes mig ej antaglig. Kung Erik var för mycket
astrolog för att af dylikt skäl ha gifvit sin gemål
ifrågavarande vapen. Såsom Ahlqvist, a. a. s. 30,
själf upplyst, har kung Erik i den anteckning
om himlakropparnas astrologiska betydelse, som
han gjort till den »nativitet» han uppställt öfver
drottningens födelse under antagande att dagen varit
den 6 November, meddelat, att månen räknades till
de olycksbringande himlakropparna, medan Mars,
som härskade jämte månen i Karins födelsestund,
var lyckobådande. Det är dä icke troligt, att
konungen skulle gifvit Karin till vapen just det
olycksbringande tecknet, ifall han öfver hufvud haft
astrologiska funderingar vid vapnets bestämmande.
Jag tror, att en vida enklare förklaring bör sökas för
vapnets tillkomst. Denna tid var de talande vapnens
gyllene tid. Kung Erik har då sannolikt tänkt på sin
gemåls tillnamn Månsdotter och hennes faders däri
ingående förnamn Måns och med en folketymologisk
anslutning af ordet måne (förkortadt i bestämd
form mån) till namnet Måns låtit det i detta senare
ingående mån bestämma vapenbilden.
Celsius uppgifver (Kon. Erik XIV:s Hist. s. 234, 228),
att drottningen efter sitt vapen kallats Måneskjold.
Denna uppgift torde väl ej vara att lita på;
Ahlqvist vet intet därom. Däremot är det ej osannolikt,
att hennes föräldrar upptagit detta namn
(som väl ej kan vara uppdiktadt af Celsius) – som
sålunda kunde betraktas som drottningens släktnamn –,
då de af konung Erik adlades »och fingo ett ädelt namn
och bekommo i vapen en måne medh hielm och skiöld»
(gammal uppgift hos Rancken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
