Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur: Anteckningar om släkten Dobbin - Personhistorisk litteratur: Torsten Rudeen - Personhistorisk litteratur: Munck af Fulkila och Munck af Sommernäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jonæ Hjærne (f. 1596, + 1654), kyrkoherde och
prost i Ingermanland, var gift med en Barbara Dobbin
(se sv. adliga ätten Hjärne). En handlande Jost
Dobben, omkring 1720 (?) ingift i ätten Ruuth i
Finland (Tab. 9), kan möjligen vara en Dobbin.
K. F. W-r.
Torsten Rudeen. Ett bidrag till karolinska
tidens litteratur-och lärdomshistoria. Af
Arvid Hultin. Helsingfors 1902. 4 + 4 +
276 + 1 s. 8:o. Med porträtt. – Per Brahe
.... Illustrerad lefnadsteckning, författad af Petrus
Nordmann. Helsingfors 1904. 520 s. 8:o.
Båda dessa af Svenska litteratursällskapet i Finland
utgifna arbeten, ägnade att hedra svenska män,
äro grundade på omfattande forskningar och göra
sina författare all heder. Rudeen var omkring 16 år
professor vid Åbo akademi och dog 1729 som biskop
i Linköpings stift. Hans verksamhet såväl i Finland
som Sverige i förenämnda egenskaper äfvensom i den
af vitterhetsidkare har förf. utförligt skildrat. Han
blef stamfader för ätterna Rudenschöld.
Per Brahe den yngres biograf har sammanfört snart
sagdt allt hvad man kan önska eller behöfva känna
om den svenske stormannen, hvars verksamhet som
Finlands generalguvernör med synnerlig omsorg
blifvit belyst. Det kan anmärkas, att å s. 20
årtalet 1669 bör rättas till 1569 och att å s. 312
Arvid Gyldenör bör rättas till Gyldenär. Denne
sökte 1669 Brahes bistånd för att blifva skild från
sin hustru, som var »otidig och impertinent». (Jfr
Sv. Ad:s ättartaflor). Assessorn i Åbo hofrätt Anders
Krook anhöll 1665 att Brahe åt honom skulle utverka
adelskap. Förf. hade gerna kunnat meddela, att denne
Krook 1674 adlades under namnet Gyllenkrook. Å
s. 328 bör ordet landskap antagligen rättas till
landsköp. Den å s. 345 o. f. omtalade Sigfriedh
Leupoldt är säkerligen densamme som Sigfrid Leopold,
hvilken i Sverige verkade såsom medikus, enligt
Sv. läkarehist. af Sacklén. En af hans ättlingar
var Karl Gustaf af Leopold. Då förf. å s. 426–27
citerar Biogr. lex. 1876 afses därmed Svenskt
biogr. handlexikon af H. Hofberg. Brahe dog d. 12
sept. 1680, men tiden för jordfästningen har ingen
uppgifvit. Förf. har citerat danska sändebudets i
Stockholm i Handlingar utgifna af Fryxell tryckta
meddelanden om, att jordfästningen ägde rum först
d. 10 dec. 1685 och att, i följd af förhinder, ingen
af den kungliga familjen var närvarande. Biografien
slutas med s. 432, hvarefter följa bilagor ur
Braheska familj arkivet. I Hist. tidskrift är arbetet
recenseradt.
Munck af Fulkila och Munck af Sommernäs. I Svenska
litteratursällskapets i Finland Förhandlingar och
uppsatsen 16, Helsingfors 1903, förekommer s. 198
o. f. en af fru Jully Ramsay författad utredning, som
synes ådagalägga, att de båda ofvan nämnda ätterna
genom misstag sammanblandats och att i följd däraf
ätten Munck af Fulkila anses ännu lefvande, oaktadt
den utgått på svärdsidan d. 30 mars 1778 då majoren
Hans Jakob Munck afled, hvaremot ätten Munck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
