Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personhistorisk litteratur: Gustaf III - Personhistorisk litteratur: Gustaf Fredrik Koræn, Karl Gustaf Theodor Linell, Per Fredrik Wirseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan af tidningsreferaten framgick, har författaren
en bestämd tendens att förtaga den nimbus, som legat
kring »tjusarkonungens» gestalt. Han söker, i enlighet
med häfdvunna metoder, centralisera sin uppfattning
kring ett visst karaktärsdrag såsom bestämmande
det hela. Det han finner såsom grundtonen i konung
Gustafs väsen är hans estetiska läggning. Från denna
härledes hans romantiska idealism och hans förmåga
att i afgörande tillfällen lefva en hjältes lif,
men också en genomgående olämplighet för det dagliga
lifvet med dess praktiska kraf. Författaren vill
dessutom ur rent kvinnliga instinkter förklara en
stor del af konungens handlingar.
Om försöket att på detta sätt samla en persons
karaktärsdrag i en konstruerad brännpunkt i
vanliga fäll kan anses gå på sidan om den skiftande
verkligheten, så måste det utan tvifvel än mera
vara fallet, då fråga är om Gustaf III. Ty ingen
lär väl kunna förneka, att hans natur är en af
de mest komplicerade som vi öfverhufvud taget
känna i vår historia. Professor Schücks försök
att behärska dess grundmotiv kan därför knappast
bli något annat än en samling af i och för sig
intressanta synpunkter, som ha en viss förmåga att
väcka uppseende och som nog för framtida studier
kunna bli af stort värde, men som svårligen
kunna betraktas såsom afgörande ord. Särskildt
gör bedömandet af konungens politiska gärningar
intryck af ensidighet, och det ideliga hänvisandet
till »teaterhjälten» är en effekt-synpunkt, som
långtifrån uttömmer verkligheten. Att tillmäta
professor Schucks uppfattning någon öfverdrifven
betydelse eller att beskärma sig öfver besudlandet
af ett fosterländskt minne är knappast skäligt. Om
konungen skall rubriceras in bland store män eller
små, bland moraliska personer eller omoraliska, får
ändå alltid bero på den personliga uppfattningen af
begreppen. Likaså blir det den objektive granskaren
som själf får värdera alla de åberopade omdömena
af konungens egna samtida. Att utan vidare draga
de ogynnsamma slutsatser, som författaren gör,
är ungefär detsamma som om man förnekar Napoleons
storhet därför att han nästan alltid var illa liden
af dem som ställdes i hans närmaste omgifning.
Det är framläggandet af en del detaljer, som är
styrkan i professor Schucks bok. Hvad man däremot
saknar är det öfverlägsna förståendet och den
vidtskådande blicken, som exempelvis gaf Tegnér
förmågan att famna ytterligheterna, då han bakom
profkartan på mänskliga fel och brister skönjde
glansen, snillet och härskarekraften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
