Personhistorisk tidskrift / Sjunde årgången 1905 / 118 (1899-1908) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra grafstenar, ett till förintelse dömdt personhistoriskt material, af Sune Ambrosiani

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som tröskelstenar i portalerna eller af dem gjort gångbanor längs
kyrkans väggar, har man i vissa fall sökt bevara de grafstenar,
som förefallit ur någon synpunkt anmärkningsvärda, genom att
resa dem mot kyrkogårdsmuren eller mot kyrkans ytterväggar,
med den huggna sidan vänd inåt muren; så t. ex vid Sjonhems
kyrka. Otvifvelaktigt konserveras stenarna på detta sätt. Men
är man ej ett större sällskap, utrustadt med kraftiga armar, så
blir det — för turister eller forskare — en alltför stor utgift att få
taga i betraktande de vanligen mycket tunga stenarnas inskrifter
och bilder.

Grafstenar utanför en portal, Eke kyrka, Gottland.

Ofta få de utvräkta stenarna icke ens stanna på kyrkogården.
Den, som behöfver ett stycke sten, tager dessa grafstenar efter
eget gidtycke, och detta sker äfven i trakter, där det ej finnes
någon brist på andra, ej förut som grafstenar använda hällar.
Redan de första kyrkobyggarne ha på många håll i den under
byggnad varande kyrkan satt in runstenar med kristna emblemer,
och alltintill våra dagar har man gått till väga på ett likartadt
pietetslöst sätt. En landshöfding på Gottland använde i 18:de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>