Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms öfverståthållare, af N. von Dardel. 21. Grefve Johan Kristoffer von Düring (med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ständerna tillsatt kommission, skulle beröfvas sitt
laga forum krigsrätten. Denna starka rättskänsla och
därmed nära förbundna utpräglade motvilja mot alla
extra ordinära domstolar utgör ett ofta framträdande
och förvisso hedrande drag i Dürings parlamentariska
verksamhet.
Äfven Dürings militära talanger blefvo emellertid nu
anlitade, då efter den bedröfliga kapitulationen i
Helsingfors man fann nödigt att till hufvudstadens
skyddande dit sammandraga en truppstyrka. Jämte
en annan högre officer erhöll han befälet öfver
densamma. Följande år blef han befordrad till general.
För att undgå den stränga straffdom, som nu syntes
på väg att drabba hattpartiets ledare för deras
många försyndelser, hade dessa emellertid med
klok beräkning skyndat att kasta fram frågan
om tronföljdens skyndsamma ordnande och därmed
äfven lyckats i väsentlig mån vända den allmänna
uppmärksamheten från det sorgliga förflutna till
denna för Sveriges framtid så betydelsefulla och
alla intresserande angelägenhet. Düring, som till en
början synes hafva omfattat förslaget att till kung
Fredriks efterträdare utse en prins af det hessiska
huset, förenade sig, sedan detta måst öfvergifvas, med
det hufvudsakligen af representanter för västra och
södra Sverige äfvensom af flertalet af bondeståndets
ledamöter sammansatta parti, som i en nära förening
mellan de skandinaviska länderna sågo det bästa
värn mot den fruktansvärda moskoviten och därför
ville kora Danmarks kronprins till Sveriges
blifvande konung. Hoppet om vinnande af billiga
fredsvillkor genom att af ryska kejsarinnans hand
mottaga den blifvande tronföljaren samlade emellertid
snart majoriteten inom de tre högre stånden kring
den af henne härtill utsedde Adolf Fredrik af
Holstein. Förgäfves protesterade nu Düring mot en
politik, som hotade att bringa Sverige i beroende af
det mäktiga Ryssland, förgäfves varnade han för det
olyckliga Polens öde och uppmanade sina landsmän att
hellre följa Maria Theresias hjältemodiga exempel
och strida till det yttersta mot den fruktansvärda
öfvermakten. Hans vältalighet förmådde dock föga
uträtta. Endast bönderna fasthöllo oryggligt den
danska kandidaturen.
Den våldsamma jäsning, som alltsedan krigets
olyckliga utgång varit i ständigt tilltagande
inom sistnämnda samhällsklass, öfvergick nu i öppet
uppror. Dalallmogen grep till vapen och tågade mot
Stockholm för att med våld göra folkets vilja i
rikets styrelse gällande. Bristen på en skicklig och
kraftfull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
