Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på arken. När jag waknade, förstod jag, att Gud wille säga, att
jag blott skulle se på Jesus och hafwa frid".
Detta war det hufwudsakliga af hennes berättelse. Då gjorde
jag widare blott följande frågor: "När ni af brodren öfwertygades,
att ni icke hade tron, blef ni icke då förskräckt öfwer, att ni
stod under Guds dom och förbannelse?" - "Nej, Gud war så
nådig och bewarade mig derifrån. I sådan förskräckelse har jag
aldrig warit, sedan då jag i min ungdom blef wäckt. Nej, nog
har jag alltid wetat, att jag haft Guds nåd; det har jag ju
kunnat se utaf allt det goda, han gjort mig". - "Men då ni före
pingst war så ängslig, hade ni icke likwäl då någon fruktan, t.ex.
att det icke war rätt med eder själ?" "Nej wisst icke, utan det
war, som jag nyss sade: jag fick ingen smak af ordet, som eljest
är min enda glädje". - Widare frågade jag om werkningarna
af hennes tro: Blef det något annorlunda med eder, då ni,
såsom ni säger, började tro på Kristus?" - Nu såg hon på mig
med ett uttryck af undran; och ehuru jag förtydligade denna fråga
och upprepade den, kunde hon derom intet besked gifwa. Hon
hade warit from och god förut och from och god sedan. Men
en framstående fåfänglighet, en benägenhet att framhålla sina goda
sidor, en qwäfd, dold, men oförwarandes framstickande afwighet
emot de trogna på orten m.m. tycktes ock wittna om detsamma,
som hennes historia mera klart lade i dagen, att någon nyfödelse
af den helige Ande ännu icke försiggått hos henne.
Omsider frågade hon, om jag förstått henne och kunde säga,
huru hon hade det. "Ja, ganska wäl", swarade jag; och sedan
jag på det hjertligaste hade bedt henne att en gång lemna sina
inbillningar och egna stöd och en stund gifwa akt på den
gudomliga sanningens ord, efter det ju gällde den odödliga själens ewiga
wäl eller we, sade jag ändtligen: "Jag förbigår alla edra tidigare
erfarenheter, tilldess ni återkom ifrån Stockholm, efter ni sjelf
insett sanningen af eder broders framställning, att ni icke lefde i
tron på Kristus; men då började ni fara efter tron, då skulle
saken botas med tron. Hwilket bedrägeri! Hwartill behöfdes nu
tron? Ni war ju icke i någon nöd? Icke behöfwer Kristus, att
ni tror på honom. Då ni sjelf icke har någon nöd, något behof
af Kristus, icke behöfwer ni då tro på honom. Ni har sjelf
allwarligt försäkrat mig, att i någon förskräckelse öfwer att wara
under lagens förbannelse kom ni icke. Hwartill behöfdes då
Kristus och tron? Ni tänkte, att till all eder förra fromhet äfwen
lägga tron, såsom den sista fullkomningen af werket. Ni wille
blott sätta en ny klut (af tro) på det gamla klädet (eder egen
rättfärdighet). Således har ni aldrig wetat, hwad tron på
Kristus will säga, och hwartill den skall wara! Den rätta tron är:
Att en själ, som är i nöd under sina synder och lagens dom och
ingen tröst eller ro kan finna i allt, hwad hon gör, omsider, för
denna nöd allena, tager sin tillflykt till Kristus och hans förtjenst
och får deri sin tröst, sin enda tröst. Kristus är kommen att frälsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
