Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n:o 2. ^t^r någi^t o:^ helgel^e^. 47
frihet; allenast sen till, att J^ icke låten sriheten gifwa köttet
tillsålle, utan genom kärleken tienen den ena den andra"" (Gal. 5).
16. Detta år nu det andra wilkoret sör den sanna helgel=
sens sortgång: Täuka uppå Herreus blld, till att derefter göra.
Detta är ett kostligt nttryck sör en rätt kristens inre umgängelse,
som är sörst och sist.. Täuka uppå Herreus bud, till att göra
^derefter. Det uttl^y^er denna beständiga, innerliga önskan och
suckan i de trognas l)iertan att kunna göra Herrens wilia. En
kristen kan ofta icke förnimma något mer as sitt andliga lis,
tycker osta, att det icke bliswer mer, ån täuka uppå Herrens bud
till att göra derester. Detta år den ""hunger och törst ester rätt=
särdigl^et", l^warom Kristns talar (Mattl^. 5), då äswen lefwer=
nets rättsårdighet dermed sörstås. En rått kristen bliswer aldrig
fltllkomligt mättad derpå i detta liswet; Herrens bud, med sina
andliga kras på den inwärtes menniskan, ftå alltid högre, än att
han sknlle knnna nppnå målet. Han bliswer alltid uti ett an=
dens suckande: Ack, den som kunde wara bättre. Ack, att iag
kllnde så wara och göra, som Herren äskar! Denna önskan och
snckan år likafom andedrågten eller hiertslagen i den nya men=
niskan. Och hwad är den egentligen? Den år egentligen intet
annat, än Kristus nti oss, Guds Ande, boende i hiertat, en del=
aktighet as Guds natur. Det är denna rena, helige Ande, som
alltid strider mot köttet och gör, att, åswen då wi åro som mest
fwaga, ia, salla och sörgå oss, wi dock aldrig kunna bliswa i
synden, utan såsom Pretorius säger: ""Bättringen är alltid till=
ftädes i de trognas hiertan"", nemligen ånger, bön och sllckan
att kunna bliswa bättre! Denna heliga och williga anden uti
oss är iuft den sanna helgelsens l)emlighet och dess rätta wäsende.
17. Hår år nu äswen ett stycke till siel^prösning. Det
ftår: Tänka på Herrens bud till att göra derefter. Att förstå,
tänka och tala om Herrens bnd, det kunn(^ tufende; nien – de
böria aldrig sielswa att göra derester. O, det är ingen swår
fonst att tänka och tala om gooa gerningar och sordra dem as
andra; många äro då nog nitiska sör lagen och goda gerningar,
när det gäller andra, att .aöra dem, oeh då blifwer det aldrig
nog strångt predikadt derom, tycka de; men - de sielswa? -
sielswa widröra de icke bördan med ett finger, säger Kristus.
Till sädana såger åter Herren: ""Hwi sörkunnar du mina rätter
och tager mitt sörbund i din mun? efter du dock (sör din egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
