Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n:o 6. Wi^heteu om ^ynderuas förlätelse. 69
hetsgrund. Detta, säger iag, wederfares dem, son4 äro kriftna
och strida deremot; de andra, sielfkloka och oförsökta alldar, äro
helt deruti fördränkta.
I0. ""Skall fördenskull denna låra så fattas, att nlan all=
deles håller det så före, att wår fromhet inför Gnd heter fyn=
dernas förlåteIfe, så måste wi arbeta oss utur oss sielfwa och
höia oss öswer förnuftet, hwilket med oss disputerar och framhål=
ler för oss båda delarna, synd och goda gerningar, samt farafå
högt, att man hwarken fer på synd eller på goda gerningar,
utan bygger på och sörsänker sig uti denna artikel och ingenting
widare ser eller wet. Sålunda, att man sätter nåden eller för=
låtelsen, icke allenast mot synden, utan äfwen mot goda ger=
ningar och all mensklig råttfärdighet. Alltså är menniskan delad
i dessa twå regetnenten: Ute i detta lifwet skall honwarafrom,
göra goda gerningar o. s. w.; meu om hon begifwer sig utom
detta lifwet och will haudla med Gud, så skall hon weta, att
der gäller hwarken hennes synd eller fromhet. Och oaktadt hon
känner synder, hwilka trycka samwetet, och lagen kräfwer goda
gerningar, så bör hon intetdera höra eller se, utanfrimodigt swara:
""Har iag synd, så har Kristus förlåtelse; ia, iag fitter på den
thron, dit synden icke kan räcka".
n:0 ^. n^i^heten 0nl s^ndernas ^örtäteise.
^^Säll den, som har fätt utaf Lammet på thronen -
Och wet, att han fått - den allmänna pardouen.^^
I. Den, som will waret en kristen, men icke söker efter för=
wissuill^ om fyndernas förlåtelse, utan åtuöies med att alltid
wara i owisshet om sin benådning, den är wisserligen icke rätt
waken, utan antingen en helt soswande skrymtare eller åtminstone
en sömnaktig kristen. Detta ligger uti sakens natur. Denbrud,
som åtnöies utan att wara wiss om fin brudgummes hierta, har
ingen rätt kärlek. Det är derföre ett utmärkande tecken till obot=
särdighet, såsom det ock är en af de märkligare bland de obot-
färdigas ursäkter, att de rentaf förneka möj^Iigheten och werkIig=
heten af denna wisshet om syudernas sörlåtelse, ochförklara den
för idel förmätenhet, andligt högmodoch inbillning; såsomLuther
fäger (Kyrko=Post., Ep. B. N:o 8): ""När de kainiska helgonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
