Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vänta får jag se! . . . Ja, min själ, har du
rätt, Ada, svarade en skroflig gubbröst, tillhörande
en man med afdankat militärsnitt.
Ada! . . . Det där namnet! . . . Wallberg hade
rest sig och sökte samla sin värkande lekamen till
en hederlig presentation. Men flickan var redan
sin kos och gubben sporde strängt hvad «han var
för en strykare«.
— Stopp, gubbe, inte så strykare häller. Det
är Kågeholms förbannade dogg, som gifvit mig det
här, men pängar har jag! . . .
Gubben brummade och bad Wallberg stiga på.
Mot betalning fick Härjaren sin kroppshydda ansad
och renskurad. Åt magen blef det besken.
Då de skildes hade samtalet varat länge.
— Du har min hand på att jag skall lyfta lite
på karlames korpgluggar, Wallberg. En gammal
knekt vet hvad han vet . . . Men akta dig för
Kågeholms «nattvakt«, den har gett dig en liten
minnesbeta . . . Ada och den där tidningen? Ja,
det vet den svarte, men nog är det ett spekuleradt
töskräk, alltid! . . . Hälsa Kågeholmarne!
— Tack! ... Jag hoppas få minst femtio i
dag . . . Och hundfan klipper jag nästa gång . . .
Borta var han snart ur gubbens åsyn och till
middagen voro Kågeholmarne med, hvarje man.
Men lång och tung’var vandringen innan de
femhundrades tal var fyldt. Dit hunnen var början
gjord, medan det stora, ändlösa låg i när och fjärran
framtid . . .
c ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
