Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skolpojkarna lekte soldater i pappershjälmar, och
Langfjordsbjörnen eller Bjøinen som han vanligen kallades, var
Napoleon.
Senare spelades teater på bryggan, och Björnson utförde
då Karl den tolftes roll. Han uppläste även dikter, och
gjorde särskild lycka med en dikt om Themistocles. Detta
var troligen första gången han diktade om ett stort
hövdingeämne, försmått av sitt land, ett ämne som han senare
behandlat i många former.
Så samlade han kamraterna till en schackklubb och
bildade en förening som utgav en handskriven tidning, kallad
Friheden, som åtnjöt äran att ha själve amtmanden[1] till
prenumerant. Den lilla föreningen studerade flera tidningar
och levde oerhört intensivt i världshändelserna
revolutionsåret 1848. Björnson var naturligtvis republikan, och man
diskuterade hetsigt och voterade i den stora europeiska
frågan om den franska republikens öde, och vem som skulle
bli dess president.
När underrättelsen kom om att monarkin hade fallit och
republiken var proklamerad, och pojkarna läste Lamartines
manifest »i dag är revolutionen gjord för folket och genom
folket» och de erforo att republiken förkunnade sig som
»hjärtlig bundsförvant till alla rättigheter och alla
framsteg... förbund och broderskap med alla folk o. s. v.»
eller de läste om ett barntåg, anfört av medborgarinnor
med fana i spetsen där det stod »Uppfostran för alla
folkets barn» tågande genom Paris’ gator till den
provisoriska regeringen, då fick historien liv och flykt för de unga.
Detta allt var något för Björnson vilkens sympatier alltid
gingo till de lågt ställda. Han gick som i ett frihetsrus.
Men just då hittade rektorn på att pojkarna inte skulle
få lov 17 maj, den norska frihetsdagen,[2] emedan Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
