Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON
Björnson var den avgjort flitigaste i det för övrigt flitiga
laget. Det var mot hans natur att vara lat, han kunde aldrig
som de andra kasta sig på soffan med pipan i munnen och
ligga och dra sig en timme. Hans lektyr var allvarlig,
Kierkegaard och Lessing m. fl.
När han så meddelade vad han läst, gav det rikt stoff
till samtal. Om han varit på teatern ensam, och sett ett
nytt stycke, återgav han det från början till slut, på ett
sätt som gjorde att den som sedan själv såg det, erfor en
missräkning.
Ernst Sars berättar om dessa aftnar: »Jeg kom... ofte
til ham — til sine tider, tænker jeg hver eneste dag. Der
var naturligvis overordentlig meget som drog mig did: jeg
kunde være sikker paa at faa hore noget, som var værdt
at hore eller, rettere sagt, jeg kunde være sikker paa at
opleve noget. For enten fortalte han historier fra
hjembygden eller han gjengav scener af sagaen eller
verdenshistorien, og det gjorde han slig, at vi, som herte paa,
syntes at se det altsammen lyslevende for os.» ... »Eller
han lagde ud om fremtidsplaner for sig selv eller for os
andre eller for landet, og det med slig magt, at endog de
af os som var mest skeptisk eller snusfornuftig anlagt,
glemte sine tvil og blev troende og felte hjertet vokse i
livet paa sig.» »Det skarpest fremtrædende træk i mine
erindringer om hans forhold til kamerater og venner er...
at han stadig lagde an paa at drive dem frem til arbeide
og faa gjort noget nyttigt och betydeligt, om muligt noget
stort ud af dem allesammen. Hvor han trodde at skirate
en slumrende evne, der skulle den vækkes.»
Björnson var själen i sällskapet och höjde det, säger
Lindseth, och menar att vad som för alla tider fasthöll den
lilla kamratkretsen kring Björnson var »hans rige evne,
hans uforsagte mod, hans sánddruhed og maaske fremfor alt
hans varme hjertelag».
Att diskussionerna kunde bli heta och att Björnson då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
