Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA STUDENTÅREN
25
ofta stod ensam mot hela kompaniet är klart, men bataljerna
ledde aldrig till ovänskap. Husliga stridigheter förekommo
däremot aldrig. Björnson fogade sig alltid i vad pluraliteten
bestämde.
En annan kamrat beskriver för Collin hur det gick till
när Björnson »köpte dem en son». En dag kom han hem
med en liten sydländsk pojke. Han hade köpt honom pågatan
för 2 speciedaler, som skulle fördelas på kolonien. Pojken
var »positivhalare», 12 år gammal, var förfrusen och hade
frostskador på händerna. Björnson hade fått medlidande
med pojken. »Nu skulde vi alle hjælpe til at opdrage den
forældreløse gut.» Men som det inte gick an att de alla
voro fäder till gossen, utnämndes en i laget att bli det.
Emellertid rörde den katolske prästen upp himmel och jord,
när han fick kännedom om saken, av fruktan att meningen
var att göra pojken till protestant. Björnson som den
vältaligaste, utsågs då att gå till prästen och försäkra honom
att de endast ville hjälpa gossen fram i livet och att de
ej ämnade beröva honom den romerska kyrkans tro.
»Björnson vilde gjöre ham til geni, men vi andre til
farmaceut» och majoriteten segrade. Den unge mannen tog
både farmaceut- och telegrafistexamen, och gjorde all heder
åt sina fäder, blev t. o. m. gift före dem.
Björnsons hunger efter att lära känna olika slags
människor hade väl också bidragit till att han köpte den stackars
pojken. Han skaffade sig ideligen nya bekantskaper, både
stortingsmän och andra offentliga personer, studerade deras
karaktärer och berättade för kamraterna hur de voro
sammansatta.
Även Jonas Lie skriver om kamratlaget och Björnson.
»Vi folte os som fosterbredre. Som et gammelt
vikingefølge. Ingen svikted sin fører. Og jeg har aldrig seet
Björnson svigte en kamerat.» »Han var et rankt træ, ret i veden,
som ingen anden. Ja, han var et høit mastetræ, og det
var ham en fryd at pro ve det i stormen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
