Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta förstå nog icke de flesta. Men måhända kunna
de dock förstå, att lärjungen genom motsatsen mellan
tarfligheten eller torftigheten i hemmet och komforten
eller lyxen i skolan snart lär sig ringakta det förra och
växer in i pretentioner, som lifvet sedan aldrig
uppfyller. Jag tänker här på lärjungar i jemförelsevis små
vilkor, och dessa utgöra ju det stora flertalet. De andra,
som äro vana vid öfverflöd, skadas icke på satnma sätt.
. Så blir den medellöse skolynglingen kanske student.
I ståtliga och granna universitetslokaler, som betydligt
Öfverglänsa skolhuset, i ett präktigt och lyxyöst in red t
nationshus, som ännu mer förminskar känslan för det
gamla hemmet, och på schweitzerier med schaggfåtöljer
oeh trymåer får han sin akademiska uppfostran. Hela
härligheten hvilar på — lån. Sjelf gör han sina studier
med lånta pengar. Men det syns ingen skilnad mellan
honom och långifvarens son. Omgifningen och lifvet
omkring honom invaggar honom i drömmar om
välstånd, öfverflöd och njutning. Att alltsammans är ett
prålande med lånta fjädrar, att välståndet och
öfverflö-dfet är en lögn, får han klart för sig först då, när han
med sina pretentioner, sina ljusa förhoppningar och sina
skulder kommer ut i lifvet för att sjelf förtjena sitt bröd.
Då tycker han, att lifvet är grymt. Men det är i sjelfva
verket skolan och hans »alma mater», som varit grymma.
• • M
Ar han en beskedlig karl, tiger han och lider^ Ar han
icke en beskedlig karl, blir han »litteratör»,
»samhälls-förbättrare» eller kanske socialist.
Det är icke värdt, att man försöker sudda öfver och
hvitmena dessa missförhållanden med prat om nyttan
af att de bildningsökandes estetiska känsla tilltalas och
att deras smak odlas. Ett sådant pedagogiskt syfte
ligger icke bakom. Lyxbegäret utan motsvarande tillgångar,
begäret att synas, skryta och icke vara sämre än andra,
denna moderna samhällskräfta, har angripit äfven
skol-och universitetsförhållandena. Detta är orsaken till den
lysande lögnen.
Jag vet, att det tjenar bra litet till, att tala om dylika
samhällsförsyndelser. Man vill icke se och erkänna dem,
fUolnngdomens sedliga vppfottran. {>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
