Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Läroverksbyggnader.
såsom det i stället borde heta, för att förstöra dem
genom att skona dem från behofvet att försaka något,
som förmögnare kamrater ega eller kunna tillåta sig,
och genom att på detta sätt beröfva dem all förmåga
att försaka! Någon — jag undrar, om det icke är
»Sigurd» — har någonstädes stält upp följande parallel
mellan förr och nu: »förr lät ’pappa1 ändra sina
af-lagda pantalonger åt sina söner, nu låter ’pappa’ ändra
sönernas aflagda pantalonger åt sig».
Kan då skolan icke i någon män motarbeta allt detta
onda? Jo, visserligen. Men först och främst måste
skolan se till, att hon ej på något sätt gör motsatsen, att hon
icke sjelf skattar åt denna svaghet, för hvilken hemmen
anklagats. Jag har redan talat om skollagstiftningens
missgrepp att inskränka skoltukten. Jag vill nu vidröra
andra sätt att i en med denna närslägtad fråga skatta
Åt en vilsekommen tidsanda. Hemmens njutnings- och
praktlystnad, lyxbegär och lust att vilja synas
sidoordnade jag nyss med föräldrarnes flathet och svaghet mot
sina barn. Det ena sammanhänger med det andra. Låtom
oss nu kasta en granskande blick på skolan.
Man hör ofta klagas öfver att allt för stora summor
nedläggas på läroverksbyggnaderna. Klandret gäller icke
att de byggas rymligt och ändamålsenligt, utan att de
uppföras på dyra tomter och med onödig prydlighet,
komfort och lyx. Jag hörde för flera år sedan omtalas
en historia från ett då nyligen i en rik stad uppfördt
läroverkshus. En läroverket inspekterande embetsman
från ecklesiastikdepartementet gick fram till fönstret i
ett klassrum, tog på de präktiga gardinerna och sade:
»Jaså, det var ändå inte siden». Uttrycket är
karakteristiskt för skolhusförhållandena på åtskilliga ställen.
Måste det icke menligt inverka på de unga, att de på
detta sätt i skolan vänjas vid lyx och öfverflöd? Att
ofta lånade penningar, ja, en onödigt dryg skuldsättning
är den lösa grund, på hvilken hela ståten hvilar, och att
<lerföre andan i ett sådant hus, uppbygdt utan verklig
»soliditet», i icke ringa mån utgör ett hinder för en
■solid uppfostran, är redan det något mycket betänkligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
