Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog, tyckes lätt att utesluta det senare från det förra.
I detta fall kan man icke rättvisligen tala om
snob-beri med engelska uttryck utan måste anse
inblandningen som en svaghet i intellektuellt hänseende;
snob-beri af det dummaste och löjligaste slag är det däremot
att använda de som “svensk-amerikanska” ansedda ord
och talesätt, som hvarken äro svenska eller engelska
och hvilka man afsiktligt lär sig alldeles som man lär
sig tugga snus eller någon annan ful ovana.
De invandrare, som kunna göra anspråk på bättre
skolunderbyggnad än motsvarande vanlig
folkskolebild-ning, göra sig minst skyldiga till svensk-amerikansk
rotvälska, hvilket man ju också har rätt att vänta af
dem. Samtidigt tala de i allmänhet — efter hvad
författaren varit i tillfälle att iakttaga — sämre engelska,
ehuru de kunna läsa och skrifva detta språk bättre
än de, som tala dålig svenska men jämförelsevis bättre
engelska. De senares svenska är tämligen lik
rot-välskan hos dem, som ej tala hvarken svenska eller
engelska utan det nya, mera än mesopotamiskan
underliga språk, som är en blandning af bådadera.
Det är emellertid väl bekant, att en svensk, med hur
främmande brytning han än må tala engelska, aldrig
blandar in svenska ord vare sig i svensk form eller
anglicerade, som han gör med de engelska, när han
talar svenska. Det är ett förhållande, som är
förunderligt och hvars orsak väl snarare ligger i personens
än i språkets karaktär.
Svenska språkets användande i dagligt tal och dess
renhet, då det användes, aftaga i proportion till den
svenska bildningen och till afståndet västerut från
atlantiska kusten, eller afståndet från Sverige. Den
analogien är ju också logisk och lätt att förstå. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
