Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hyste den tron, att god motion gör kroppen frisk och
att man icke kan använda våra korta somrar bättre,
än till arbete utomhus. Vilken rosig solbränd skara
gossarna blevo, och vilken aptit de fingo, och huru
deras knubbiga armar och ben växte ur jackor och
byxor, och vilket skrattande och löpande det var
överallt, vilka krumsprång i huset och i ladan, vilka
äventyr under marscherna på höjd och i dal, och huru
glada och belåtna Bährarna voro, då de sågo sin hjord
frodas till kropp och själ, står ej i min makt att
beskriva. Endast ett saknades för att göra dem
fullkomligt lyckliga, och det kom, när de minst
väntade det.
En ljuvlig natt, då de små gossarna gått till sängs,
de äldre badade nere vid bäcken, och mrs Bähr
avklädde Teddy i salongen, skrek denne plötsligt till:
— O, min Danny! och pekade åt fönstret, där
månen sken klart.
— Nej, min söta gubbe, han är icke här, det var
den vackra månen, sade hans mor.
— Nej, nej, Danny vid fönstret; Teddy såg
honom, envisades den lille, mycket upprörd.
— Det kunde ju vara möjligt, och mrs Bähr
skyndade till fönstret, i hopp att det skulle äga sin
riktighet. Men ansiktet var borta, och intet spår till någon
levande gosse syntes till; hon ropade honom vid namn,
sprang till dörren med Teddy i hans lilla nattskjorta
och lät honom också ropa, troende, att barnets röst
skulle göra mera verkan än hennes egen. Ingen
svarade, ingenting syntes till, och de gingo tillbaka, mycket
svikna i sina förhoppningar. Teddy ville icke låta nöja
sig med månen, och sedan han blivit nedstoppad i
sin lilla säng, stack han oupphörligt upp huvudet och
frågade, om inte Danny »tom snat».
Så småningom insomnade han, pojkarna kommo
uppmarscherande för att, lägga sig, det blev tyst i
byggnaden, och ingenting utom syrsornas knarr
avbröt sommarnattens blida tystnad. Mrs Bähr satt och
stoppade — ty den stora korgen var alltid full av
strumpor med vidunderliga hål — och tänkte därvid
på den förlorade gossen. Hon tog för avgjort, att lille
Teddy misstagit sig, och det föll henne icke ens in
att störa mr Bähr genom att för honom omtala barnets
syn, ty den stackars mannen hade föga tid för egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
