Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han, fumlande med ett litet bylte, som han tagit upp,
alldeles som om han genast ämnade avlägsna sig.
— Försök på, var allt, vad mrs Bähr svarade, i
det hon sträckte ut sin hand och pekade åt dörren,
där ljuset gästfritt tindrade.
Med ett långt andedrag, som om en sten lyfts
från hans hjärta, tog Dan upp en grov påk och
började linka fram till huset, men stannade plötsligt och
sade i en tveksam ton:
— Mr Bähr lär ej tycka om det. Jag rymde från
Page.
— Han vet det, och han har varit ledsen däröver,
men det gör detsamma. Är du lam? frågade mrs Hanna,
då han linkade vidare.
— Då jag klättrade över en mur, föll en sten ner
på min fot och gjorde den illa. Det har ingenting
att betyda, och han gjorde sitt bästa för att dölja
den plåga, som vart steg förorsakade honom.
Mrs Bähr hjälpte honom in i sitt eget rum, och
sedan han väl kommit dit, sjönk han ned på en stol
och lutade tillbaka sitt huvud, likblek och matt av
överansträngning och plågor.
— Min stackars Dan! Drick det här och ät sedan
en smula; du är hemma nu, och mor Bähr skall vårda
dig ömt.
Han såg endast upp till henne med ögon,
strålande av tacksamhet, medan han drack ur vinglaset,
som hon höll upp till hans läppar, och sedan
långsamt började äta maten, som hon tog in åt honom.
Varje munsbit tycktes alltmer krya upp honom, och
snart började han tala, liksom angelägen om, att hon
skulle få veta allt, som hänt honom.
— Var har du varit, Dan? frågade hon, i det hon
tog fram några bandager.
— Jag sprang min väg för över en månad sen.
Page var nog hygglig, men alltför sträng. Det
behagade mig inte, därför kilade jag undan utför
strömmen med en karl, som färdades i en båt. Det var
därför ingen kunde komma underfund med, vart jag
tagit vägen. Sedan jag lämnat mannen, arbetade jag
ett par veckor hos en lantbrukare, men jag piskade
upp hans gosse, och då piskade den gamle mannen
upp mig, och jag sprang min kos och gick hit.
— Hela vägen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
