- Project Runeberg -  Goss-skolan i Plumfield /
167

(1918) [MARC] Author: Louisa May Alcott - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjorde upp eld. Låt oss gå dit och fylla våra stop
fort, och låt de andra taga reda på oss, föreslog Nan,
som törstade efter äventyr.

Rob samtyckte, och de begåvo sig åstad,
klängande över muren och springande utför de sluttande
fälten på andra sidan, tills de fördjupat sig bland
klippor och busksnår. Bären växte där ymnigt, och
slutligen blevo deras tennstop verkligen fulla. Där
var skuggigt och svalt därnere, och en liten bäck gav
de törstiga barnen en vederkvickande dryck ur sin
mossbelupna bägare.

— Nu skola vi gå och vila i grottan och äta vår
matsäck, sade Nan, mycket belåten med den framgång,
hon dittills ’haft.

— Vet du vägen? frågade Rob.

— Visst gör jag det; jag har varit där en gång
förut, och jag har gott minne. Gick jag inte och
hämtade min ask och hittade ganska riktigt?

Detta övertygande Rob, och han följde Nan blint
över stock och sten, tills hon efter många krumbukter
förde honom till en liten urholkning i en klippa, där
de svarta stenarna utvisade, att eldar varit uppgjorda;

— Nå, är det inte trevligt här? frågade Nan, i det
hon tog fram ett stycke smör och bröd, tämligen illa
tilltygat genom att hava blivit hopblandat med
småspik, metkrokar och andra obehöriga ämnen i den unga
damens ficka.

— Jo, tror du, att de skola finna oss snart?
frågade Rob, som tyckte, att den skuggiga klyftan var
bra enformig och började längta efter sällskap.

— Nej, det tror jag inte; ty jag tänker gömma
mig, när jag hör dem, och ha roligt av att låta dem
söka mig.

— Kanske de inte komma.

— Var inte rädd; jag kan gå hem utan dem.

— Är det en lång väg? frågade Rob, seende på
sina små korta stövlar, fulla med rispor och våta efter
hans långa vandring.

— Det är en trefjärdedels mil, förmodar jag.
Nans föreställningar om avstånd voro mycket oklara
och hennes förtröstan till sin egen förmåga stor.

— Jag tror det är bäst, att vi gå nu, föreslog
Rob kort därefter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:22:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/plumfield/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free