Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mössan, ty hennes mamma hade klätt henne som en liten
hovdam i en den allrasötaste släprobe av rosenrött
siden med atlasunderkjol och små blombuketter här och
där. Gudmodern satte på hennes huvud en krona,
från vilken skära och vita plymer nedhängde, och gav
henne ett par silverpapperstofflor, vilka hon satte på
sig, varefter hon steg upp, lyfte på sina kjolar för
att visa dem åt åskådarna och med stolthet sade:
— Mina dlastofflor, äro de inte vattra?
Hon var så förtjust i dem, att man endast med
svårighet kunde förmå henne att komma ihåg sin roll
och säga:
— Men jad har ingen vann, dudmor.
— Här är den! utbrast Nan och svängde sitt spö
så vilt, att hon höll på att slå kronan från huvudet
på prinsessan.
Nu kom själva knalleffekten av pjäsen. Först såg
man ett rep slappt hänga ned på golvet, därpå med
ett ryck styvna, då Emils röst hördes säga: »Hif, ohoj!»
och Silas’ sträva stämma svarade: »Stadigt, nu, stadigt!»
Ett gapskratt följde därpå, ty nu visade sig fyra stora
råttor, något darrande på benen och med kuriösa
svansar, men riktigt vackra vad huvudet beträffar, i
vilket svarta pärlor glänste alldeles som ögonen på
verkliga, levande råttor. De drogo eller skulle föreställas
draga ett ståtligt ekipage, gjort av halva jättepumpan,
uppsatt på hjulen av Teddys vagn, vilka blivit
gulmålade för att passa till den granna vagnen.
Uppspetad på en kuskbock framtill satt en lustig liten kusk
i vit peruk av bomullsvadd, trekantig hatt,
scharlakansröda byxor och galonerad rock, och han klatschade
med en lång piska och ryckte så kraftigt i de röda
tömmarna, att de gråa dragarna stegrade sig. Det var
Teddy, och han log så hult mot åskådarna, att de
gåvo honom en salva handklappningar, endast gällande
hans egen person, och farbror Laurie sade:
— Om jag kunde få tag i en så nykter kusk som
den här, skulle jag genast taga honom i min tjänst.
Vagnen stannade, gudmodern lyfte in prinsessan,
och hon rullade bort med en stolt min, i det hon
kastade slängkyssar åt publiken, varunder hennes
glastofflor stucko upp framtill och hennes rosenröda släp
sopade golvet baktill, ty så ståtlig vagnen var, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
