Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den öfriga litteraturen gemensamma ord äro ju till
antalet de flesta. Det teoretiska arbetet röjer sig
nämligen helt enkelt däri, att hvarje ord är valdt med en
ytterlig omsorg, som endast i poesien är af nöden.
Diktaren måste träffa prick med sitt ord. Han har
ej tid att med längre omskrifningar ersätta hvad som
brister i det enskilda ordets träffsäkerhet och kraft.
Hvad han skall göra, måste snart göras. Behändigt
öch grannsynt måste hans tanke arbeta, Redan i detta
elementargöra, som ordvalet kan synas vara, visar det
sig, att diktaren är ställd under de strängaste logiska
fordringar.
Närmare besedt torde fordringarna på ordval
från teoretisk synpunkt vara tvänne:
1) ordet skall vara adekvat;
2) och därjämte så suggestivt som möjligt.
Såsom suggestivt har det förmågan att i
medvetandet uppdraga, dels den omedelbart betecknade
föreställningen, dels andra med den sammanhängande.
Den omedelbart betecknade föreställningen är ordets
appellativa innebörd, de genom association
tillkommande biföreställningarna utgöra dess associativa
innebörd. Appellativt betecknar ordet, är namn på, ett
visst objekt eller en grupp af objekter. Associativt
drager det upp i föreställningen åtskilligt som från
appellativ synpunkt är oväsentligt. Ex. gångare, häst
och krake hafva samma appellativa betydelse, men
en helt olika associativ innebörd. De anslå, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
