Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fall; de andra kalla upp andra föreställningar än de
afsedda, beteckna något annat än den talande menar,
äro alltså allt annat än appellativt adekvata. Så
mycket betyda bitonerna, att den som ej har öra för dem,
nödgas uttrycka sig icke blott logiskt inadekvat utan
stundom rentaf — med förlof sagdt — lögnaktigt.
Vid teckning af personer, vare sig i böcker eller i
samtal, ligger det ganska stort ansvar på att välja ord
med de rätta bitonerna, Ett oriktigt ord kan där
innebära förtal.
Man finner nu lätt, att diktaren vid val af ord
är särdeles nogräknad i afseende på bitonerna — och
just för att uttrycka sig adekvat. Porla och sorla
är för honom icke detsamma, ej heller plaska och
skvalpa. Porlandet är klarare, mera klingande,
kluckande, sorlandet har sitt s-ljud, som höljer och
beslöjar, liksom fläkt-stämman i en orgel. Intet språk
har väl ord nog för att uttrycka alla de skiftningar,
som ligga i ett vattens rörelser. Vi ha intet som
ersätter oss det danska »risle». Då Stjernhjelm —
omskrifvande det tyska rauschen? — låter »bäckar ruska
så saktliga fram», har han icke beräknat ordets
ljudkaraktär, dess onomatopoetiska sida. Det danska »drysse»
kan icke ersättas af det svenska drösa, de må aldrig
så mycket betyda detsamma; eller kan detta mitt tycke
blott bero på att jag icke vant mig vid ordet drösa?
Jag skulle icke kunna säga, att blombladen drösa från
ett äppleträd. Det är icke alltid att den ena formen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
