- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
20

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Här är mycket folk; församlingsborna äro
talrika,» anmärkte Polaniecki.

»Ja, där är Gatowskis schäs, familjen Zarimskis
kalesch, Jamisz’ faetong. De senare minnes du
nog? Hon är en öfverlägsen kvinna, han är en
pseudo-storhet, berömd agronom, direktör i
Fastighetsbanken. En stackare, oss emellan sagdt, som
aldrig kunnat och som aldrig skall förstå sin hustru.»

I detta ögonblick läto klockorna från tornet
höra sin klang.

»Man har varseblifvit vår vagn,» sade Plawicki,
»och ringer nu för sista gången. Mässan skall
börja. Efter dess slut skola vi gå och bedja vid
min första hustrus graf ... din tant i heligt och
värdigt minne ... Herre, gif henne den eviga hvilan.»

Den hedersmannen borttorkade åter en inbillad
tår med spetsen af sitt behandskade finger, medan
Polaniecki, som därmed ville byta om samtalsämne,
sade:

»Den där fru Jamisz ansågs fordom för en
skönhet. Har hon bevarat sina behag?»

Slottsherrns på Krzemien skrynkliga ansikte
uppklarnade. Han slickade med tungspetsen sina
vaxade och färgade mustascher och lade därpå
med en förtrolig åtbörd flata handen på den unge
mannens knä.

»Ack, käre, ännu är hon väl värd en synd!»
mumlade han.

Vagnen stannade i detsamma. De stego ur
och gingo omkring kyrkan samt inträdde i
densamma genom sakristian för att icke behöfva tränga
sig genom hopen, som skockade sig längs stora
gången under kyrkans skepp. Plawicki ställde sina
steg till herrskapsbänken till vänster om koret.
Herr och fru Jamisz intogo därstädes redan sina
vanliga platser. Mannen var en gubbe med intelligent,
men nedslaget och af sjukdom härjadt ansikte;
hustrun, som ypperligt bar sina år, närmare
sextiotalet, bevarade med sitt utseende alla ungdomens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free