Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dagliga lifvets tusentals bestyr, men så snart det
var fråga om räntor eller penningaffärer, fattade
han själf sina beslut, oftast utan att ens göra
henne den äran att rådfråga henne. Hvilken
ömklig roll skulle han icke spela! Lofva allt och
ingenting hålla! Alltid samma taktik att räkna
på framtiden under ständiga illusioner och fåfänga
förhoppningar!
Marié tänkte först gå sin far i förväg, söka
en öppen förklaring med Polaniecki och för honom
yppa verkliga förhållandet. Därpå tyckte hon, att
en dylik förklaring i grunden icke skulle tjäna
till annat än att anropa denne främlings öfverseende,
åkalla hans medlidande. Detta var att
förödmjuka sig för honom! Nej, hennes plikt var
numera en annan. Den bjöd henne, att, så snart
hon åter sammanträffade med deras gäst, genom
likgiltighet och köld utplåna de intryck, som
föregående dag framkallats af hennes oförståndiga
förtrolighet. Ja, hon måste rifva sönder detta fina
nät af sympati, som aftonen förut knutits emellan
dem; hon måste återgifva den unge mannen hela
hans handlingsfrihet.
Då Marie fick veta, att den främmande gått
ut redan tidigt och ställt sina steg till stora
landsvägen, beslöt hon gå honom till mötes. Hon
behöfde icke gå långt. Sedan Polaniecki slutat
sin promenad, hade han slagit sig ned nedanför
förstugubron, kring hvilken vildt vin klängde, och
klappade de båda gårdshundarna, som togo så
vänligt emot honom den natt han ankom.
Plötsligt varseblef han mellan de nedhängande
vinrankorna Maries skuggbild. Han vände sig genast
med strålande ansikte till henne:
»God morgon, fröken. Ni har öfverraskat
mig i samtal med era båda cerberussar ... Ni mår
bra i dag?»
»Jag tackar, mycket bra!»
Hon räckte honom handen, men på ett likgiltigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
