Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och säljer honom med fördel åt den förstkommande.
Jag skall emellertid ha titeln af godsägare ... och
det är för närvarande alltid en förträfflig sak att
ha ett gods.»
Detta spetsfundiga sätt att betrakta förhållandena
behagade Polaniecki endast till hälften.
»Jag bör underrätta er,» sade han, »att godset
inte skall bli så lätt att förvärfva, som ni tyckes
tro. Fröken Plawicka är absolut mot egendomens
försäljning. Hon älskar Krzemien; hon är kvinna
och skall göra allt hvad hon förmår för att behålla
den.»
»Nå, i värsta fallet så får jag väl nöja mig
med att få vara hennes fars borgenär. Min fordran
löper inte stor fara därmed. För det första skall
jag alltid ha den utvägen att sälja den till tredje
man, såsom ni själf nu gör; därnäst lämnar min
egenskap af advokat mig medel i händerna att
lättare än någon annan borgenär taga ut min fordran.
I själfva verket stå tusen utvägar öppna för mig,
som jag kan meddela min gäldenär.»
»Ni skulle också kunna låta utmäta Krzemien
och se’n köpa godset på auktion ...»
»Det skulle jag visst kunna, om jag inte hette
Maszko ... Men jag skall nog finna andra medel,
därom är jag fast öfvertygad ... Medel, hvilka
fröken Plawicka, som jag beundrar och sätter
mycket högt i min aktning, kanhända också skall
gilla.»
Polaniecki satte häftigt ifrån sig koppen, som
han höll i handen. Han kände sig gripen af en
blandning af afsmak, vrede och ånger. Ett ögonblick
tänkte han stiga upp och säga till Maszko:
»Jag har ändrat mening; jag afstår från
affären och säljer inte min fordran.»
Men han behärskade sig och tog åter koppen,
medan advokaten, allt under det han tvinnade sina
långa, röda polisonger mellan fingrarna, fortfor:
»Ja; det torde inte vara så omöjligt. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
