Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Sjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkligen odräglig, den gode mannen, ser ni! Och
för denna rost gaf jag vika och sålde min fordran.
Detta är rena sanningen. Men efteråt och för
sent fann jag, att jag inte mera förmådde slita
mina tankar från fröken Marie; och jag insåg, att
jag begått en oförlåtlig dumhet. Men då ni
meddelade mig det där brefvet, då jag kunde
öfvertyga mig om, att också hennes hjärta berörts, att
hon var färdig att älska mig, att bli min
ledsagarinna genom lifvet ... Å, då började jag älska
henne. Sannerligen, så sant jag är hederlig karl,
har jag inte antingen mist förståndet, eller också
är allt, hvad jag nu anförtror er uttrycket af mina
innersta tankar. Så länge jag trodde mig drömma
vaken, fördrog jag min olycka med tålamod ...
Men nu ... veta, att detta hjärta gaf sig åt mig
... att dessa armar öppnade sig ... och ha
förlorat allt ... genom mitt eget fel, ser ni ... det är
för mycket!»
»Det är för den skull klokast att inte läsa
upp för er allt hvad Marie skrifvit till mig i dag,»
återtog fru Emilia ... »Hon finner också, att denna
vackra dröm åtföljts af ett alltför grymt
uppvaknande ... Hon tillägger, att Maszkos uppförande
vittnar om den största artighet; han behandlar
intressefrågorna med mycken grannlagenhet och
lojalitet, utan att för den skull vilja förlora något,
det säger sig själft!»
»Hon skall gifta sig med honom, det är lika
säkert som att det finns en gud i himlen!»
»Ack! Hvad ni känner henne litet! ... Men
hör nu på. Detta är hvad hon skrifver med
anledning af Krzemien:
’Pappa hade nog god lust att sälja vårt gods
och bosätta sig i Warschau. Du vet, huru
mycket jag älskar Krzemien, där jag växt upp! Men
i betraktande af omständigheterna har jag
nödgats erkänna fruktlösheten af alla mina
ansträngningar. Pappa påstår, att hans samvete förebrår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
