- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
131

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del ... Låt mig först sätta upp en öfversikt öfver
möjlig vinst och förlust. Bestäm ni å er sida era
fordringar. Huru många träd och af hvilka dimensioner?
Jag minnes inte detta för tillfället.»

»Jag skall skicka er svar i afton. Men jag
säljer er min ekskog endast på ett villkor, och det
är, att ni inte hugger ned träden förr än om två
månader.»

»Hvarför?»

»Krzemien skulle förlora mycket på att
beröfvas denna prydnad; och dessutom skall jag
sannolikt föreslå er att få återköpa skogen efter mitt
giftermål ... med vinst för er, naturligtvis!»

»Vi få se.»

»Jag har dessutom märgellager. Ni har själf
framhållit deras värde. Plawicki pratade om
millioner ... Det är dumheter, det vet jag nog, men
i skickliga händer torde nog affären vara god.
Tala med Bigiel och tänk på saken ... Jag skulle
kunna öfverlämna den åt er i egenskap af delägare.»

»Om affären har någon utsikt att lyckas, skall
vår firma sysselsätta sig med den.»

»Uff!» utbrast Maszko, »alltid en börda mindre
att bära!»

Han förde handen öfver pannan.

»Föreställ er, hvilken massa jag har, utan att
tala om våra uppgörelser med min blifvande
svärmor, fru Kraslawska, och för att inte nämna, att
jag måste uppvakta min fästmö ... som ...»

Maszko afbröt sig, därpå slutade han efter ett
ögonblicks tystnad:

»... som inte heller är så lätt!»

Polaniecki betraktade honom öfverraskad. I
den eljest så försiktige Maszkos mun gaf denna
bekännelse anledning till hvarjehanda tankar.

Advokaten fortfor:

»Lika mycket emellertid. Ni kanske erinrat
er, att samma dag den lilla Litka dog voro vi på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free