Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
god väg att bli fiender. Ni älskade mycket den
lilla flickan och befann er i ett tillstånd af
öfverätning och oro, och jag begick det stora felet att
inte fästa någon uppmärksamhet vid detta. Jag
visade mig till och med grof. Felet är mitt, och
jag ber er för den skull om förlåtelse.»
»Den saken är redan glömd,» svarade
Polaniecki.
»Jag har påmint er om den, därför att jag
nödgas be er om en tjänst. Jag har inga vänner,
inga släktingar, eller åtminstone inga, som kunna
göra mig heder. Och som jag nu måste skaffa
mig vittnen till mitt giftermål, så vet jag
verkligen inte, till hvem jag skall vända mig ... Ni
vet nog, att många af våra små adelsmäns affärer
gått genom mina händer. Det behagar mig emellertid
inte att göra bugningar för första bästa leddocka,
bara för den titel han bär. Jag vill ändå
gärna ha hederligt folk till mina vittnen — med
fina namn dessutom, det erkänner jag gärna ...
Min blifvande svärmor och hustru lägga stor vikt
därvid ... Säg, vill ni?»
»Under alla andra omständigheter, skulle jag
visst inte neka er det. Men ser ni, fast jag
hvarken bär krusflor kring min hatt eller hvita
kantband på slagen af min röck, så är mitt hjärta, tro
mig, lika fullt försänkt i djup sorg, djupare till
och med än om jag förlorat mitt eget barn.»
»Det är sant ... Jag kom inte heller att tänka
på den saken ... Förlåt migl»
Men Polaniecki kände sig rörd.
»Om ni emellertid mycket håller därpå och
inte kan finna någon i mitt ställe, lofvar jag
att hjälpa er; ehuru jag, uppriktigt sagdt, efter den
lilla kära flickans död knappt har lust att bevista
bröllop.»
Polaniecki sade icke »ett sådant bröllop», men
Maszko anade hans innersta tanke.
»Jag blir er också så mycket större tack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>