- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
136

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

traditionerna; jag måste bli slagen, det är en
tvungen sak.»

»Hvad har det för sammanhang med piquet?»
anmärkte Bigiel flegmatiskt.

Marie infann sig åter och tillkännagaf, att teet
var serveradt. Hennes ögon voro ännu röda, men
hennes ansikte strålade af ljus och frid. Då Bigiel
och Plawicki sedermera återtogo sitt parti, började
hon med Polaniecki föra ett samtal med låg och
förtroendefull röst, såsom personer pläga samtala,
hvilka af tusen gemensamma intressen äro
förbundna med hvarandra. Visserligen hade Litkas
död och fru Emilias förtviflade sorg skapat denna
gemenskap af deras känslor, men likväl logo Maries
ögon, om icke hennes läppar, så sorgset och ljuft
på samma gång mot vännen Stas.

Polaniecki återkom denna afton hem till sig
med en frid i sitt sinne, som han icke känt sedan
Litkas död. Han gick med stora steg fram och
tillbaka i sitt rum, stannade framför den lilla
flickans fotografi och tänkte, att det band, den kära
aflidna knutit mellan Marie och honom, för hvarje
dag drogs allt fastare tillsammans, liksom af sig själft,
titan att deras vilja på något sätt deltog däri.

Han tänkte också, att om han icke mera hade
sin gamla önskan att befästa detta band, skulle
han i alla fall sakna mod att helt och hållet
afslita det.

Sent på natten satte han sig vid sitt skrifbord
för att granska de uppgifter om ekskogen,
Maszko enligt sitt löfte sändt honom. Han
trasslade emellertid in sig i sina beräkningar, ty han
såg framför sig Maries nedlutade ansikte och
hennes tårar, som en och en föllo ned bland de
genomskinliga pärlorna. Följande dag köpte han
Krzemiens ekskog ... på för öfrigt för honom själf
mycket fördelaktiga villkor.

*




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free