Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde finna skydd i lifvet. Han insåg, att hvarje
försök att förmå henne afstå från sin föresats skulle
vara ett lika oförståndigt som grymt tilltag.
»Ni stannar här i Warschau?» frågade han
endast.
»Ja, ty jag vill stanna hos Litka. Modern
priorinnan har lofvat mig att först behålla mig i
sitt kloster och sedermera, då jag fått någon
erfarenhet, låta mig vårda de sjuka i ett af våra
sjukhus ... Så vida ingen oförutsedd händelse
inträffar, skall jag hvarje söndag ha rätt att bedja
på Litkas graf »
Polaniecki förblef tyst; han betraktade dessa
fina händer, hvilka voro liksom modellerade af vax,
och tänkte for sig själf:
»Hon vill sköta sjuka med de där händerna!»
Besöket och afskedet voro så smärtsamma för
honom, att hans läppar förblefvo stumma. I sista
stund hänfördes han likväl af den tillgifvenhet han
hyste för fru Emilia och, i det han täckte hennes
händer med kyssar, utbrast han:
»Kära, dyra väninna ... Må Gud bevara och
trösta er!»
Hans röst svek honom; men den unga kvinnan,
som höll hans händer i sina, sade:
Ȁnda till mitt sista andedrag skall jag aldrig
förgäta, att ni älskade Litka så högt! Jag vet
genom Marie, att hon förlofvade er båda med
hvarandra; ni ska bli lyckliga, ty Gud kan inte
ha gifvit henne en oriktig ingifvelse. Hvarje gång
jag träffar er, skall jag säga: ’Deras lycka är
min älsklings verk’ ... Måtte hennes sista önskan
uppfyllas så snärt som möjligt ... Må Gud välsigna
er båda!»
Polaniecki kunde ingenting svara, till den grad
öfvermannades han af sin rörelse; men då han
kom hem till sig, sade han:
»Litkas sista önskan, hennes sista vilja!...
Den stackars modern medgifver inte ens, att hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
