Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mor utom sig af förtrytelse.’ Till slut anförtror
han mig, att han blifvit vålsamt betagen i sin
hustru och att han skulle betrakta en skilsmässa
från henne såsom sin lefnads största olycka.
Denna lyriska utgjutelse rör mig emellertid inte ...
Jag skulle ändå gärna vilja se, huru detta skall
sluta.»
»Hon skall inte öfvergifva honom!» sade Marie.
De kommo nu fram till kyrkan. Då de efter
mässan återkommo till hotellet, tog Bukacki emot
dem i sin grårutiga resdräkt, i hvilken hans magra
figur försvann som i en säck, i gula skor och en
fantastisk halsduk, knuten med lika mycken fantasi
som själfsvåld. Han följde dem till matsalen, där
de slogo sig ned vid ett litet särskildt bord. För
Marie var denna matsal en outtömlig källa till
öfverraskning och iakttagelser. Där såg hon
verkliga engelsmän!... Hon tyckte sig förflyttad till
utländska trakter, till hvilka ingen af Krzemiens
invånare någonsin skulle komma. Och hennes
förtjusning framkallade de båda männens skämt.
Polaniecki påstod, att hans hustrus entusiasm
erinrade honom om hans ungdom ... Bukacki
försäkrade, att det var ett originellt företag att visa
världen för en oskuld från landet.
Emellertid befanns det, att den anspråkslösa
oskulden från landet var i besittning af verkligt
konstsinne i förening med fulländad ärlighet. I
hennes intryck fanns ingenting konstladt eller
alldagligt. Då något väckte hennes intresse, kände
hennes entusiasm inga gränser. Bukacki
skämtade obarmhärtigt med henne. Han sökte
öfvertyga henne om, att hennes lättrörda förfinade
natur, som dittills lämnats åt sina egna ingifvelser,
för honom vore den högsta auktoriteten i konstsaker;
han beklagade endast, att hon icke längre var tio
år, ty då skulle hennes friska och ungdomliga
omdömen haft ändå mera ursprunglighet.
Den dagen talade de emellertid icke om konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
