- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
179

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Sjätte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

maken, hvarken före eller efteråt, en organisation,
som sedermera aldrig öfverträffats, storhet, ära,
hundratals legioner, en jättestad, världens
drottning. Föreställ er där borta, detta Palatinum, som
behärskar staden! Det tyckes som om ingen
jordisk makt skulle kunnat göra sig gällande mot
denna styrka. Men så har två judar, Petrus och
Paulus, kommit, utan andra vapen än det
gudomliga ordet, och se er nu omkring. Tomhet och
förstöring. Palatinum en ruin, forum en ruin,
och öfver den eröfrade staden endast kors och åter
kors!»

Ater rådde tystnad. Endast flöjten lät höra
sin sång från grannskapet af »Vår Fru tröstarinnans»
kyrka.

Efter en stund sade professorn, betecknande
arenan:

»Också där reste sig ett kors, men de ha tagit
bort det!»

De beredde sig till att gå, då utifrån rullandet
af en vagn hördes Från den mörka nisch,
som öppnade sig midt i cirkus, hördes steg. Två
höga och smärta gestalter trädde fram ur skuggan.

Den ena, klädd i en gråaktig klädning, som i
månljuset antog stålskiftningar, närmade sig för
att bättre urskilja de besökande och utropade:

»God afton! Natten är så präktig, att också
vi velat se coliseum ... O, hvilken natt!»

Polaniecki igenkände fru Osnowskas stämma.

I det hon stack sin arm under hans, talade
hon med mild röst, liknande tonerna från den där
flöjten, hvilka, harmoniska och ljufva, alltjämt
hördes från kyrkans grannskap.

»Jag börjar tro på aningar !... Något sade
mig, att jag här skulle finna vänner ... O, hvilken
vacker natt!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free