Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra delen
- Elfte kapitlet
- Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en rysning, liksom vid förnimmelsen af en skarp
smärta ... Hvarför märkte han först i dag hennes
skönhet? Hans föregående likgiltighet, denna
brutala häftighet, detta ansikte, i hvilket en djurisk
åtrå glödde, sårade hennes varelses finaste fibrer.
»Låt mig vara!» sade hon och vände bort
hufvudet.
*
TOLFTE KAPITLET.
Maries opasslighet räckte icke länge. Efter en
veckas förlopp kunde hon tillsammans med sin
man gå på middag till Bigiels, hvilka på grund
af vårvärmen flyttat ut till sitt landthus. Skalden
Zawilowski var också bjuden. Man kunde inte
mera undvara honom.
Vid bordet föll samtalet på Osnowskis; på de
romerska eller florentinska aftnarna, hvilka fru
Annette hade för afsikt att ordna, på fröken
Castelli och den nyfikenhet, skalden hade väckt hos
dessa damer.
»Det var bra, att jag fick veta det; jag vill
inte besöka dem för allt i världen!» förklarade
Zawilowski.
»Ni skall först göra deras bekantskap hos oss,»
föreslog Marie.
»O, min fru, förlåt mig, men jag skall nog
akta mig!»
»Hvarför det?» inföll Stas; »man bör inte
allenast ha mod att stå för sina känslor, utan också
för sina verser.»
Fru Bigiel bekräftade å sin sida:
»Ja, visst. Är det något att rodna öfver? Se
folk rakt i ansiktet och säg dem: ’Jag skrifver
vers därför att jag skrifver vers!’»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0205.html
