Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen släppte Kopowski Lina Castelli vid
ena änden af salen för att bemäktiga sig fru
Osnowska. Den unga flickan uppsökte genast sin
fästman och drog honom afsides.
»Han dansar bra,» sade hon, »men tycker för
mycket om att visa det ... För öfrigt är detta
hans enda förtjänst. Han har alldeles tröttat ut
mig ... Jag är så andtruten ... och mitt hjärta
klappar ... klappar ... Jag önskade, att ni lade
handen på det ... Men det passar sig inte! O, det
där, som passar sig! Ty detta hjärta tillhör i alla
fall er!» ...
Tillhör er! Säg: ’tillhör dig’, Linetta, i dag!»
»Tillhör dig!» mumlade hon.
Hon lät honom fatta sin hand, i det hon lät
armen falla längs sin klädning för att undvika
nyfikna blickar.
»Jag var svartsjuk,» sade hennes fästman och
tryckte hennes fingerspetsar.
»Vill du, att jag inte dansar mera i dag? ...
Jag tycker om att dansa, men jag tycker ändå
mera om att vara hos dig ...»
»O, min tillbedda!»
»Jag vet,» fortsatte hon, »att jag är en ung,
fåfäng och tanklös flicka ... men jag vill göra mig
värdig dig ... Jag tycker så mycket om musik ...
till och med valser och polkor ... melodierna
återklinga inom mig!... Släpp min hand ett ögonblick ...
den tillhör dig, men jag måste i alla fall släta
till mitt hår. Att då och då dansa litet synes mig
inte vara något ondt. Eller hur? Men jag skall
gärna afstå därifrån, om du önskar det ... Jag
skall lära mig läsa i dina ögon; jag skall vara som en
våg, som återspeglar den blå himlen och molnen ...
Ack! Hvad det är härligt, att så här få språka
med dig!... Ser du, så bra de dansa där borta!»
Zawilowski fann inga ord för att svara henne.
Han skulle under tystnad velat falla ned och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
