Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 268 –
skickade han en tjänare till villan. Herr och fru
Polaniecki läto hälsa fra Maszko och fråga, huru
hon mådde.
Tjänaren återkom efter en half timme med
ett bref till Marie.
Stas lämnade icke sin hustru ur sikte, medan
hon läste brefvet. Hans hjärta klappade som ville
det brista.
Slutligen vek Marie ihop brefvet och sade, i
det hon riktade sin lugna blick på honom:
»Fru Maszko ber oss och Bigiels komma på
frukost i dag »
»Ah!» inföll Polaniecki och drog ett djupt
andetag, ty i sitt innersta tänkte han: »Hon har
ingenting sagt!»
»Vi antaga väl bjudningen, eller hur?» frågade
Marié.
»Som du vill ... Eller hellre, gå du dit med
Bigiels. Jag är tvungen att fara in till staden.
Jag har att göra upp en affär med Swirski. Kanske
tar jag honom med mig hit.»
»Skulle vi inte kunna skicka återbud i så fall?»
»Nej, nej, gå dit med Bigiels! Jag skall titta
in till fru Maszko på vägen . . . Om jag inte får
tid, skall du framföra min ursäkt!»
Han gick ut, ty han hade brådt att bli allena
med sina tankar.
»Hon har ingenting sagt!»
Han erfor en känsla af tröst och glädje. . .
Hon hade icke blifvit förolämpad, hon hade bjudit
dem . . . hon gick således in på allt, färdig att gå
så långt det kunde falla honom in att föra henne.
Ty hvad betydde i själfva verket denna
inbjudning . . . om den icke var ett svar på hans
förklaring från gårdagen: »I morgon!» hade han ju sagt
till henne. . . Således berodde hädanefter allting
af honom! En rysning genomilade honom från
hufvud till fot. .. Intet hinder fanns mera, utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
