Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 287 –
Hon låtsade icke höra något ntan gned
fortfarande sina kinder mot fodralet, som hon
omärkligt närmade sina läppar.
»Hvad det kännen behagligt att vidröra,» sade
hon, »känn så fint det är!»
Kopowski tog fodralet ur hennes hand, förde
det till sina läppar och täckte med kyssar det
ställe, som hon nyss förut smekt med sin kind.
Ett ögonblicks tystnad uppstod.
»Vi kunna inte stanna här,» mumlade fröken
Castelli.
Hon steg upp, tog orkidén och ville ställa
den på en af afsatserna till orangeriets hyllor,
men lyckades icke till följd af golfvets starka
sluttning.
»Tillåt mig!» inföll Kopowski.
»Nej, nej!» svarade hon skrattande. »Man
skulle kunna falla och man kunde skada sitt vackra
ansikte! Jag skall ställa blomkrukan på andra
sidan om trappan!»
Med orkidén i hand gick hon i själfva verket
omkring trappan, där en smal gång sträckte sig
längs muren. Kopowski följde henne. Då hon
kom dit, steg hon upp på några tegelstenar, som
ordnats vid trappans fot och ställde blomkrukan
på högsta afsatsen, men då hon skulle stiga ned
igen, gledo tegelstenarna undan hennes fötter.
Hon vacklade. I samma ögonblick fattade
Kopowski henne om lifvet.
»Hvad gör ni?» mumlade hon. »Det är
mycket illa!»
Hennes barm häfde sig och hennes brännande
andedräkt upptände den unge mannen.
I stället för svar tryckte han sina läppar mot
hennes. Plötsligt slog hon båda armarna kring
den unge mannens hals och återgaf honom, öfver
sig gifven, hans kyssar . . .
T samma ögonblick inträdde Osnowski i
orangeriet. Hans hustru, som sett fröken Ratkowska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
