- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
296

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 296 –

hans bostad? Eller själf lämna honom det, eller
kanske vänta honom här? ... Vi få emellertid inte
lämna honom allena . . . men jag kan inte heller
gå ifrån min hustru. Och dessutom, om han vill
stänga in sig, slippa våra besök och våra
tröstegrunder, hvem skall kunna hindra honom? Jag
skulle då bestämdt gömma mig, om jag vore i hans
ställe.»

Han beslöt sig omsider för att söka upp skalden
och begaf sig genast på väg. Utanför porten mötte
han Swirski, för hvilken han skyndade sig att
berätta hela händelsen.

»Och hvad tänker ni nu göra?» frågade
Swirski.

»Jag skall uppsöka Zawilowski.»

»Hvar tänker ni träffa honom?»

»Hos dårarna. . . det vill säga i den
vårdanstalt, där hans far är innesluten . . . Om han inte
är där, skall jag vänta honom hemma hos mig.»

Men i samma ögonblick styrde skalden kosan
just till det ställe, där de befunno sig. Swirski
varseblef honom först.

»Se där är han,» sade han.

»Hvar?»

»Han kommer på andra trottoaren . . . Jag
skulle känna igen honom på en mils afstånd, bara
på hans haka. Bedöfva honom med ens af slaget
. . . Det är alltid bäst . . . Jag springer min väg . . .
Ni behöfva inga vittnen.»

»Nej, verkligen inte,» svarade Polaniecki.

Skalden hade å sin sida känt igen dem. Han
gick öfver gatan och närmade sig med hastiga steg.
Han var klädd med omsorg, nästan elegant. Hans
ögon strålade af lycka.

»Min far är bättre,» sade han, så snart han
hälsat på dem . . . »Jag har några timmar på mig
och tänker begagna dem för att fara till Pritylow.»

Swirski tryckte hans hand och aflägsnade sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free