- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
297

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 297 –

utan ett ord. Den unge mannen såg öfverraskad
efter honom några sekunder.

»Skulle herr Swirski på något sätt känt sig
sårad?» frågade han.

Han kastade en frågande blick på Polaniecki.
Då först märkte han det allvarliga, nästan stränga
uttrycket i dennes ansikte.

»Hvad vill detta säga? Hvad har händt?»

Polaniecki tog hans arm och sade med
upprörd stämma:

»Min käre Ignatius, jag har alltid ansett er
inte allenast som en person med talang, utan äfven
som en man med karaktär! Jag har ledsamma
underrättelser att meddela er . . . Men jag är säker
på, att ni skall ha kraft att motstå olyckan.»

»Hvad har händt?» frågade den unge mannen,
hvars ansikte plötsligt erhöll ett uttryck af ångest.

Polaniecki ropade an en droska.

»Stig upp,» sade han.

Han gaf kusken skaldens adress. Vagnen satte
sig i gån g.

Då tog han upp ur fickan Osnowskis bref och
lämnade det åt den unge mannen.

Zawilowski slet feberaktigt af kuvertet och
började läsa ... I den mån han läste, återspeglades
efter hvartannat i hans drag öfverraskning, tvifvel,
häpnad och isynnerhet en obeskriflig förfäran.
Hans kinder bleknade . . . men man kunde se, att,
fast han drabbats af olyckan, hvarken förstod eller
uppskattade han densamma till hela dess vidd.
Han kastade en slö blick på Polaniecki och sade
med låg röst och liksom stammande:

»Men . . . men . . . hur? . . . hur har hon kunnat?»

Han tog af sig hatten och började mekaniskt
släta till sitt hår.

»Jag vet inte hvad Osnowski skrifvit till er,»
började Polaniecki, »men jag kan försäkra er, att
detta bref innehåller sanningen . . . Visa mod och
säg er, att hvad som händt är ohjälpligt. Ni är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free