Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 325 –
namn och för hvilken jag hyste djup sympati
Han är nu, Gud ske lof, räddad! Läkarna ansvara
för honom, och efter som Gud bestämt honom till
att skapa stora och vackra verk, bör ingenting
ställa sig i vägen för uppfyllandet af denna
bestämmelse !»
Hon teg, liksom om hon öfvervägt denna
framtid och fortsatte därpå:
»Hvad mig själf beträffar, kan jag, sedan jag
uppfyllt min plikt, återtaga mina förra planer.
Den ansenliga förmögenhet, min far efterlämnat,
är alldeles öfverflödig för det lif, jag hädanefter
tänker föra. Om jag ansåg den såsom min
tillhörighet, skulle jag utan tvifvel använda den på
annat sätt. . . men som den är ett familjearf,
finner jag mig inte äga rätt att använda den efter
mitt godtycke, så länge en Zawilowski, d. v. s.
en medlem af vår familj lefver. Jag förbehåller
mig för den skulf en del, inte på långt när så
ansenlig som den, min far anvisat mig, men mer
än tillräcklig för mina behof. Mitt öfriga
fäderne-arf tillfaller Ignatius. Min juridiska rådgifvare
har redan uppsatt gåfvobrefvet i enlighet med
lagens föreskrifter . . . Ignatius skall inträda i
besittning af detta hus, af kapital och alla gods
och egendomar, utom den del, som jag förbehållit
mig. Det återstår endast att öfverlämna
gåfvobrefvet till Ignatius. Jag har inhämtat hans
läkares mening. De tyckas inte befara några för tidiga
verkningar af en våldsam sinnesrörelse. Tvärtom
kan hvarje lycklig händelse endast bidraga till
att påskynda hans tillfrisknande. Jag har inte
heller något skäl till uppskof och har själf brådtom.»
Då hon sade dessa sistnämnda orden, flög ett
matt leende öfver hennes drag. Polaniecki bugade
sig och förde hennes hand till sina läppar:
»Det är inte nyfikenhet, utan det
vördnadsfulla intresse jag hyser för er, min fröken, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
