- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
332

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Fjortonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 332 –

Gif mig, om också endast med långa mellanskof,
underrättelser om vår käre Ignatius; eller skrif
åtminstone till mig, att han mår väl, att han är
lugn, att han glömt henne ... så att jag kan visa
ert bref för Linetta och skaffa henne någon lindring
i hennes smärta. Jag vet, att jag icke har all min
förståndsklarhet, men ni förstår, min fru, hvad som
försiggår inom mig vid åsynen af mitt älskade
barn, detta stackars offer? Gud skall belöna er,
och jag skall hvarje dag anropa Gud, på det att
er dotter, om himlen gifver er en flicka, må bli
lyckligare än min stackars Linetta.»

»Hvad tänker du om det där?» frågade Marie.

»Jag tänker,» svarade Polaniecki, »att nyheten
om den förändring, som inträdt i Ignatius’
förmögenhetsvillkor, hastigt spridt sig i världen, och
tror dessutom, att det här brefvet som sändts till
dig, icke förty är afsedt åt skalden ...»

»Det skulle jag också tro. Det är inte ett
uppriktigt bref ...»

»Visa det framför allt inte för Ignatius!»

»Nej, nej! Jag skall inte visa honom det,»
svarade Marie.

Då följde Stas den tankegång, hvilken sedan
så långt tillbaka undergräfde hans lugn, och
upprepade hvad han nyss sagt sig själf:

»Ja, ser du, det finns en logik, som tvingar
oss att försona våra fel . . . Nu skörda de, hvad de
sått. Synden är som vågen, hvilken aflägsnar sig
från stranden, men återkommer!»

»Ja, det är sant, Stas,» svarade den unga
kvinnan, »det onda har vågornas återflöde; men
det kan också återkomma till oss såsom
samvetskval, såsom lidande, och då inskränker sig Gud
till denna vedergällning och straffar oss inte mera!»

Polaniecki förde hennes hand till sina läppar.

»Du har rätt,» sade han, »och du är verkligen
bra god.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free