- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
341

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eljest är vattnet rent frän skär och det radande djupet
under land tio till tjugusex, men längre in mot
bottenglacieren ända till åttio famnar.

Fjorden är särskildt bekant från Buchans och
Franklins uppehåll der 1818, och från den fransyska
expeditionen år 1839, under Gaimards ledning. De
två dygn vi lågo här, gynnades vi af ett herrligt
väder: det var lugnt och klart, och temperaturen var
åter +11° C, men sjönk om nätterna, då solen skymdes
bakom strandfjellen, till + 5° C. Fångst- och
draggbåtarne hade likväl ringa framgång; den herrskande
stenbottnen i viken hade föga annat än allmänna saker att
uppvisa, och den fina leran från de djupaste ställena
var ovanligt fattig. Bättre utföll deremot en
notdragning, som v. Yhlen gjorde, och de stora vackra simpor,
han förde med sig ombord, borttog den förmodan vi
hyst om dessa trakters fattigdom på fisk. Landet och
fjellen gåfvo rikt tillfälle till intressanta utflygter, bland
hvilka må omnämnas en bergbestigning, som
Blomstrand i sällskap med Smitt och Dunér företog, sedan
han från en föregående exkursion blifvit väl bekant
med omgifningen och den väg, som var den enda
möjliga för att nå toppen af det höga Magdalena Hooks
fjellet, hvarunder vi lågo för ankar. Efter passerande
af den förut omnämnda, mäktiga strandvallen och den
jemna platå, som derefter vidtager, bestegs till en början
den egentliga fjellbranten först öfver öppet ras och
derefter i en allt smalare remna, på båda sidor omsluten af
vertikalt utskjutande vilda bergväggar, som bildade en
bugande klyft ända upp till spetsen af berget.

Vid femtonhundra fots höjd genomskäres
graniten af en omkring trehundra fot mäktig bädd af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free