- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
342

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kristallinisk kalk, som i starka krökningar och här och
der framskjutande isolerade toppar följer utefter
fjellsträckningen. Graniten var öfverallt brusten och
söndersprängd, kalken deremot mindre angripen, hvarföre
man också i stenraset nedanför sällan träffar några
kalkblock. Toppen af berget utgjordes af en liten,
temligen jemn, åt vester något sluttande platå, i norr och
söder omkring tjugufyra fot bred, der
aneroidbarometern angaf en höjd af 2,310 fot öfver hafvet. En liten
låg snöbank intog en del af platån, men för öfrigt var
den, liksom nästan hela fjellsluttningen åt den sidan,
der uppstigningen skett, alldeles snöfri och höljd af ett
löst stenlager, med knappast något spår till fast häll äfven
å de åt tre håll så godt som lodrätt stupande utkanterna
af fjellet, som, ju högre upp, syntes vara desto mer utsatt
för en ytterligt stark sprängning och söndersplittring.

Utsigten härifrån är storartad och gripande. I söder
pä andra sidan fjorden utbreder sig en enda
sammanhängande ismassa, hvarur de kettilformigt grupperade, taggiga
granitryggarne framskjuta ungefär som gärdesgårdarne
öfver ett snöbetäckt slättland, de längst inåt endast
med öfversta topparne höjande sig öfver den hvita
grunden, under det de närmare liggande, med större
och mindre mellanrum, nedskjuta mot fjorden och
bilda begränsningen emellan de för åskådaren nedifrån
såsom skilda glacierer framträdande ismassorna, Midt
öfver is- och fjellsträckan till venster om den högsta
bergspetsen framskymtar en strimma af det djupblå
hafvet, nätt och jemnt tillräcklig att medgifva de
aflägsna Forelandsfjellen ett rum i den storartade taflan.

At sydost utgör fjordens inre det hufvudsakliga af
utsigten, der den likt en karta ligger utbredd under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free