- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
13

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stor och mäktig, nu till ruin förvandlad stad. Vid
mynningen utaf den största bland dessa grottor låg hafvet
nästan stilla och fritt från skum. Längre inåt förlorade
sig grottan i ett ogenomträngligt halfdunkel, i hvilket
vi snart tyckte oss urskilja jättelika hvalf och ändlösa
pelarrader, hvilka med halfdunklets trollmakt manade
oss att nalkas. Några raska årtag, en vridning på
rodret och vi voro inom mynningen. Men knappast hade
vi hunnit dit, förrän en från det inre återkastad,
skummande svallvåg slungade båten så högt upp, att våra
hufvuden nästan stöttes mot grotthvalfvets tak, och
nära nog hade båten kantrat, då vågen lika hastigt drog
sig tillbaka. Några alnar längre in skulle båten
ovilkorligen blifvit krossad, och äfven der vi voro var faran
tillräckligt öfverhängande, för att förmå oss att så
hastigt som möjligt ro ut igen. En talrik koloni af
hafhästar, hvilka kläckte på grottans yttre sidor, ådrog sig
nästa ögonblick vår uppmärksamhet, och beundran för
Beeren Eilands storartade natur gaf snart vika för en
genom anblicken af dessa tallösa fågelsvärmar väckt
jagt- eller mordlust. Närd af zoologisk ifver gaf denna
sig luft i ett temligen häftigt skjutande, hvilket i
början vände sig emot allt lefvande, som kom inom håll
för våra bössor, men snart koncentrerade sig emot en
skara praktejdrar, hvilka simmade vid inloppet till
grottan och lofvade blifva ett bättre bidrag till vårt kök
än hafhästen, hvars efter Petersens utsago högst
delikata stek vi, till följd af fågelns stinkande lukt, aldrig
vågat smaka på. Under rodden vidare mötte vi en
praktfull hvalfbåge, hvilken fotograferades af oss och
efter den talrika gråmås- eller borgmästarkoloni, som
valt dess branta klippor till kläckningsplats, erhöll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free