- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
31

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och nedsaltade en mängd foglar. Under slutet af
månaden insamlades ägg af alkor, måsar och stormfoglar.

I början af Juli kom mycket drifis med nordostlig
vind. Vädret var klart och mildt och man rodde
emellan isstyckena för att skjuta fogel. Först i midten af
månaden blef dock sjön så öppen, att man kunde
komma fram med båtar till Sydhamnen, hvarest en mängd
ägg insamlades. Sällan såg man någon ensam hvalross.
Isskorpan var ännu icke fullständigt bortsmält från
jorden. Den 23:dje kom fartyget från Hammerfest och
afhemtade 3 man och en del af fångsten. Den bestod
inalles af 677 hvalrossar, omkring 30 blåa räfskinn, något
dun och 3 björnhudar.

Tre veckor sednare kom fartyget för andra gången
för att afhemta resten af fångsten och de öfriga fem
fångstmännen, hvilka under tiden sysselsatt sig
isynnerhet med torskfiske och deraf nedsaltat 5 till 6 tunnor.

Under hela tiden hade icke någon varit sjuk och
vintern tyckes hafva hört till en af de mildaste,
åtminstone var den följande långt strängare. Då hade man
nästan hela tiden från Oktober till Mars så kall och
stormig väderlek, att man ofta måste hålla sig inne
åtta dagar å rad. Snötjockan var ofta utomordentligt
besvärlig. Hafvet frös redan i November, och då isen
kort derefter åter uppbröt, kom en ofantlig mängd
drifis norrifrån, hvilken efter ett par dagar frös
tillsammans. Isbjörnarne stego på taket af byggningen
och man sköt 7 stycken så godt som från dörren.
För resten var utbytet måttligt; ty vid de nordliga
vindar, som voro de herrskande, blef hvalrossen qvar
på Spetsbergen, hvarest den finner bättre skydd. Hvad
för öfrigt kölden angår, så hade man inne i huset alltid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free