- Project Runeberg -  Svenska polarexpeditionen 1872-1873 /
9

(1875) [MARC] Author: Frans Reinhold Kjellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

främsta renen är tam. Den eftersta renen, som icke drager någon
pulka, kan vara otämd, och han får lof med all sin motsträfvighet att
följa rajdan. Skall en större fora fortskaffas än som 6 till 8 renar förmå
draga, så anbringas en ny rajda o. s. v."

3:dje frågan: Huru långt vägstycke kan en sådan lastad fora hinna
dagligen?
Svar: "En sådan lastad fora kan tillryggalägga 2 till 5 svenska mil
(= 12 till 30 min.) på dagen allt efter förets beskaffenhet och huru
snabbfotade förarne kunna vara. Om snön är en aln, t. o. m. 1½ aln djup och
lös, så hindrar det icke renens gång med last, men förarne få då lof
att hafva passande skidor på fötterna, d. v. s. bredare och lättare
skidor på lös än på packad, frusen eller hård snö".

4:de frågan: Huru många dragrenar kan en man vid en dylik fora
sköta?
Svar: "En person, man eller qvinna, t. o. m. barn, sköter
vanligen 6 renar eller en rajda under sjelfva marschen".

5:te frågan: Hvilken föda är under en resa, der bete ej kan påräknas,
den fördelaktigaste, och huru stor qvantitet af olika födoämnen
behöfver renen dagligen?
Svar: "Tall-laf fördelaktigast, dernäst fräken, men
fodret bör samlas och tilldelas renarne med lapphandskbeklädda händer[1].
Renen kan dock ej, utan att aftyna och gå förlorad, fullkomligt
undvara renmossa. 3 à 4 skålpund renmossa samt 5 skålpund korn eller än bättre
hafregröpe dagligen anses såsom god utfodring. Renen äter annars allt
möjligt, till och med smör, efter hvad här blifvit försökt, men framför
allt föredrar han en smula renmossa dagligen".

6:te frågan: Möter någon svårighet att forsla renarne öfver råkar
eller andra öppningar, som tillfälligtvis kunna bilda sig på ett vidsträckt
isfält?
Svar: "Om ej stark ström förefinnes eller iskanten står ihålig
öfver vattnet, öfvervada renarne hvilka strömvakar som helst. Der
menniskor kunna komma öfver, der möter derför ingen svårighet att
forsla öfver renen, som är utmärkt simmare och alldeles icke rädd för
vatten. Desslikes är han mycket vig, så att han, om han icke är för
tungt lastad, utan tvekan springer öfver 2 till 3 alnars breda råkar".

7:de frågan: För huru lång väg kan man beräkna att en
rensläde håller utan andra reparationer än de, hvilka under raster
å obebodda orter kunna åstadkommas?
Svar: "En ny och stark rensläde
(pulka) håller för en färd af 250 till 300 mil, ja, troligen än längre.


[1] Detta och andra likartade påståenden äro enligt vår erfarenhet från sista
expeditionen en fullkomlig fördom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1872/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free